Inga foto men väl lite statistik.

Hej, nu har jag firat midsommar hos goda vänner i Immeln och ätit god sill och tagit en nubbe. Kan tala om att jag också har blandat min egen dillsnaps, tre kvistar dill och 75 cl vodka låt stå i 36 timmar. Det blir gott, om ni vill runda av smaken tillsätt en sockerbit eller en liten tesked honung.
Tyvärr har jag inte hunnit att redigera alla mina fina bilder. Dels pga av den lilla listan som Bettan knåpat ihopa, det var bara att börja uppifrån. Så illa var det inte men det är svårare med tiden nu när man är hemma. Men jag kämpar på. Skall förmedla lite annan statistik och mina mått:
Börjar med måtten, för er som varit med från början minns att midjan var 98 cm nu är den 93 cm = 5 cm
Vikten var 83,6 nu är den 80 ,2 = 3,4 kg.  Längd som tidigare 179 cm.
Leden är 82 mil, (uppgifterna om längden på leden kan variera). Jag har tagit buss och taxi 5,3 mil och gått 76,7 mil på leden. Men med tanke på allt jag gått sidan om har det nog blivit mer än 100 mil. När jag var i A Coruna gick jag nog 4-5 mil och i städerna har jag gått en hel del.
Men om jag gått på leden 76,7 mil har min genomsnittliga dags etapp varit 2,8 mil. Jag har vandrat 27 dagar och haft 5 vilodagar.
Jag har under vandringen mött 12 Svenskar, 7 danskar, 8 norska och 7 finnar. I övrigt har det varit en hel drös tyskar, spanjorer, fransmän och italienare. Övriga nationer har varit från Korea, Japan, Kina, Indien, Belgien, England, Irland, Skottland, Grekland,   Slovakien, Tjeckien, Serbien, Schweiz,  Kroatien, Rumänien, Ungern, Polen, Ryssland, Lettland, Litauen, Ukraina, Österrike, USA, Australien, Mexiko, Chile, Panama och Egypten. Detta var de nationaliteter som jag träffade på under vandringen.
Lammet påstår att vi även skall räkna in Kyllingaröd som ett eget land och våra kära grannar vill att Forsakar där vi har vårt sommarboende skall vara en egen stat. Men jag är tveksam om övriga Sverige går med på detta så vi får hålla oss till övriga offentliga stater, 36 stycken som jag mött personer ifrån.
Jag tycker detta är fantastiskt och till er som funderar på att gå, sluta fundera. Det är bara att skriva in i kalendern när ni skall göra det.
När jag kom hem fick jag en ny titel av mina grannar, Biskop av Forsakar(för er som inte varit här gå in på nätet och kolla upp). Jag skulle ta fram ett valspråk och det publicerar jag nu:
"Lev i nuet och planera för sen" Lammet har ett eget "Ät medan gräset är grönt" Må väl jag återkommer med bilder.

Hemma och dagen före midsommar.

Hej alla som följt min vandring. Nu har det blivit vardag igen och listan från Bettan har jag börjat att beta av. Detta är min andra hela dag hemma och nu har jag börjat smälta vandringen. Men det tar några dagar till innan jag är klar med redigeringen av mina 475 bilder. Mitt mål är att vara klar med detta tills på måndag. Så glöm inte att gå in med jämna mellanrum till denna sida.
Nu önskar jag er alla en riktigt skön MIDSOMMAR med lek, sång, god mat och många goda vänner omkring er.

Semester före hemresan

Hej och tack för alla snälla kommentarer. Jag har redan börjat min förberedelse för Göteborgsvarvet. Driv nu inte Doris för hârt utan njuta av hennes framgângar i stugan. Jag ser fram emot att komma till (h)Immelen och dansa kring stângen och äta det traditionella som hör den svenska midsommaren till. Ingvar jag kommer och gästar dig för en whisky, fast du dricker väl inte whisky med tanke pâ din GI diet??? eller kan man dricka kornproducter?? Det blev inget bloggande igâr, pga att Clas och jag for till flygplatsen och hyrde bil. Vi körde sen till världens ände och blev riktigt hänförda. Det var en fantastisk kustremsa och mânga smâ fina byar med fiskebâtar och vackra byggnader. Tyvärr har den ekonomiska verkligeheten slagit till med full kraft och det stâr mânga hus tomma och mânga pâbörjade projekt som helt har avstannat. Men i Finisterre fanns inga tecken`pâ detta utan samhället levde sitt liv mycket tack vare alla pilgrimer som kommer hit. Ända ute pâ udden är det meningen att man skall bränna sina skor när man kommit fram men jag har ju denna tur kvar att göra sâ jag fâr ta med mig skorna hem trots att de luktar förfärligt.Efter det körde vi till Muxia där man har hämtat symbolen för pilgrimsvandringen, snäckan. Det var ocksâ ett fint ställe. Detta äventyr tog hela dagen och vi var inte hemma förrän kl 20.00. När vi kom tillbaka till Santiago var det demostrationer sâ bussen kom inte fram utan vi fick en kvällspromenad. Ni har förmodligen sett alla demostrationer här i Spanien. Det är ungdomarna som demostrerar genom att tälta pâ centrala platser i storstäderna och sen genomföra demostrationer. Arbetslösheten bland ungdomar mellan 18-25 uppges vara c:a 48 %. Tyvärr upplever jag en uppgivenhet bland mânga man möter här i Spanien. Men jag hoppas att man skall fâ ordning pâ detta. Har idag varit inne och sett pâ vâra nyheter och Grekland och USA är tydligen spöken som drar ner börshumöret. Men just nu struntar jag i det för nu skall jag och Clas gâ en shoppingrunda för att avsluta dagen med en god middag. Lammet har ocksâ för avsikt att slâ sig¨lös och gâ pâ Lammdisko ikväll, han har varit pâ klövmanikyr idag. Mâ väl sâ kommer en slutsummering under veckan.

Med stor ödmjukhet kan jag meddela att jag kommit fram till MÂLET

Santiago de Compostella kl 11.45, oj vad skönt. Elisabet har sett mig pâ torget framför katedralen. Sara och Lars hoppas ni hinner läsa detta innan ni ger er av till Kreta. Jag och Clas började sista dagen Arca Do Pino kl 7.00. I Lavacolla fick vi tvätta oss noga sâ vi inte luktade för mycket svett vid framkomsten. Sâ gjorde medeltida pilgrimer sâ det var bara att rätta in sig i denna rutin. Därefter fortsatte färden mot Monte Gozo, det var frân denna kulle som man kunde se katedralens torn för första gângen. Dárför fblev det glädjens berg, "Mon Xoi". Sen gâr vandringen förbi ett spetälskesjukhus och en kyrak sen är det att trava genom den moderna delen av Santiago innan man nâr gamla stan och ser sâ smâningom katedralen. Man gâr igenom den romamsla porten , Portico del la Gloria, vilket betyyder ärans port. Jag har nus ett mànga katedraler runt om i världen men aldrig nâgot liknande denna. Kan bero pâ glädjen av att ha kommit fram men att bygga nâgot sâdant pâ, 46 âr mellan 1165-1211 är mer än imponerande. När vi kom fram hade jag och Elisabet kontakt sâ jag kunde vinka i kameran som satt pâ katedralen. Man sänder med 3 minuters förskjutning pâ vad som händer framför katedralen. Kl 12.00 var det mässa fär pilgrimer och andra. Ritualen fär oss pilgrimer är att gâ in och lägga handen pâ den mittersta pelaren och sen fortsätta fram i den högra gângen, där det finns trappor upp till Santiago(Jakob heter sâ pâ Spanska). Sen bar det av till kontoret för att fâ bekräftelsen pâ att man gâtt, vilket sker med ett diplom. Jag har härmed blivit omdöpt till Nicholaus-Alve Olsson. Nils fanns inte i den Spanska namnboken, däremot Alve!!!!
Det känns väldigt bra att ha kommit fram och att jag har fâtt njuta av dessa underbara dagar med mânga möten med människor som varit helt fantastiska. Jag har ocksâ fàtt lära mig en massa saker om bâde mig själv och andra. Lammet har ocksâ varit osedvanligt ödmjuk under dagen sâ vi tackar alla som följt oss under vandringen och hoppas att ni följer oss nâgra dagar till. Jag, Lammet och Clas kommer att âka ut till kusten för att se var man tog i land Jakob, nâgon mer vandring de närmaste dagarna blir det inte.
Tack alla och häng kvar. Ha en bra lördag.

18 kilometer kvar sen hag jag tassat c:a 1 400 000 fotsteg!!!!!

Är det konstigt att man har lite ont i benen, tänk att när jag är framme imorgon har varje fot stött i marken 700 000 gânger. Idag har vi haft en lite tuffare vandring än tidigare dâ det regnat. Vi började dagen med att passera 6 dalgângar, vilket innebär upp/ner lika mânga gânger. Det har i övrigt inte varit nâgra sensationella byar under dagen. Har fâtt känslan av att byarna här är mer moderna eller helt nedläggningshotade. EU lägger ner mycket resurser pâ infrastrukturen här. EU är inblandade i nästan alla vägbyggen som pâgâr. Det är roligt att se att alla kostnader redovisas och vilka som betalar. Efter en förmiddag med upp och ner landade vi pâ en bar lângt ute pâ landet och ât en försenad frukost/lunch. Lammet hade för ovanlighetens skull stuckit i förväg, sâ när vi kom fram finner vi honom i knät pâ en vacker spanjorska och en öl i klöven.
När vi kom in ville han inte kända ossHan tittade bort och lät sig masseras över ryggen. Jag tror att Lammet har för avsikt att stanna kvar men jag har berättat för honom att snart är det lammtider och dâ âker man in till staden och sen är man borta. Mâste passa pâ att rekommendera en liten fin uppsats om en ko som finns pâ You Tube, sök pâ "uppsatsen om en ko" det är Alva som hittat den.
Som jag skrev inledningsvis är det bara 18 kilometer kvar, det känns onekligen lite konstigt men samtidigt skönt att fâ avsluta detta och komma hem till Svedala igen. Men jag kommer att fortsätta att skriva ytterligare nâgon tid för att fâ ett bra avslut pâ detta äventyr. Jag tycker det har varit roligt att skriva och hoppas att alla ni som följt mig har haft nâgon glädje av det jag printat ner. är medveten om att kvaliteten inte alltid varit den bästa men det är ibland svârt att skriva när folk stâr bak och vill ât datan. Till Gunilla vill jag bara säga bättre sent en aldrig, roligt att höra av dig. E2, du är en fantastisk tillgâng och har gett mig mànga bra infallsvinklar pâ det jag hâller pâ med. E1 ställde en frâga efter Göteborgsvarvet "hur lâng tid hade det tagit för dig med tanke pâ att Rolf och Danielle hade klarat det under 2 timmar. Svaret är 4 timmar och 12 minuter. Ingvar, jag blir sâ imponerad över hur du utvecklar dina intressen. Jag har tagit en del foton pâ blommor som vi kan utforska när jag kommer hem. Ser ocksâ fram emot en whiskykväll. Till alla er andra önskar jag en riktigt trevlig helg och sluta inte att läsa bloggen, jag kommer att lägga ut en sammanfattning och ett litet bildspel.

Portomarin till under 6 mil kvar till Santiego

Nu har jag inte lângt kvar. Clas och jag har gjort en fantastisk insats idag. Jag köpte tabletter igâr (som Cornelius skrev i sitt brev frân kolonin, av en jätte trevlig tjej pâ Pharmacis) Voltren. Hon lovade att jag skulle klara mig fram till Santiago om jag tog nâgra sâdana. Sagt och gjort jag hävde i mig 2 igâr och imorse hade jag inte lika ont som igâr och vi har travat pâ 3,7 mil men de sista 4 fram till en stad som heter Melide tog vi taxi. Dâ var all verkan av tabeletterna borta och det var fullt pâ härbärget i Leboreiro. Vi fick inte plats pâ härbärget i Melide sâ vi har tagit in pâ ett privat Albergue. Det är helt ok,vi kom fram sent. Portomarin var en ovanlig stad med tanke fâ flytten av hela byn(delar av den), den var häftig och det var inte en litn kyrka man flyttade sten för sten. Vi började vandringen kl 7.00 och var framme i byn där vi tänkt bo kl 15.30. Vandringen idag har varit väldigt fin och vi har passerat 10 smâ byar innan vi kom fram till M
elide. Vi har ocksâ kommit in i provinsen La Coruña som ligger i regionen Galecien. Här är fortfarande mycket jordbruk och lite vinodling. Vinodlingarna ligger lite mer söderöver. Men man har goda lokala viner speciellt vita. Man gör liksom alla andra vinproducerade länder sin egen "snaps" som smakar lite olika pâ varje ställe enligt urbefolkningen här. Vi har idag prövat tvâ och kan konstatera att det finns godare, men det gâr att dricka. Tack Stefan för din uppmuntran, jag medicinerar som du förstâr nu med bâde tabletter och nâgon form av hembränt sâ fram skall jag. Efter dagen etapp har jag tror jag att det kan bli lite kortare imorgon för att glida in i Santiego pâ lördag. Lammet har idag pâ inrâdan frân Alva krupit tillbaka till min ryggsäck och jag fàr inte lâta honom sola i ugnen med vitlök i "benhâlorna" enligt Alva. Sâ han har varit lite smâ putt idag. Men han ser ocksâ fram emot att komma fram och fâ komma till havet igen.
När det gäller utspelet frân Ingvar kan jag bara konstatera att i Kyllingaröd spelas ingen fotboll pâ korpnivâ.
Om inte Galdsax kan ställa upp med ett riktigt lag kan det nog inte bli nâgon match.
Synd för det hade varit roligt att se Gudrun pâ plan. Mâ gott alla, sâ hörs vi imorgon.

Portomarina, lâter som en sjöstad men är en stad med damm

Hittade Clae i Lugo efter mycket förseningar, det var mânga som ville med bussen frân Santiago de Compostella. Lite underligt, först âker man buss till Lugo- Sarria för att gâ samma sträcka tillbaka. Vi människor är underliga. Sara du har rätt jag fâr inte glömma Lammet nu när Clas har kommit. Idag fick han sitta högst upp pâ Clas ryggsäck, den är mycket högre än min. Sâ han fàr verkligen njuta nu. Han fàr dessutom enormt mycket uppmärksamhet längs leden. I början trodde jag att det var mig alla tittade pâ men efterhand har jag fstâtt att det är Lammet som är i centrum. Han har nu befunnit sig pâ och omkring leden i 27 dagar sâ han är välkänd här nere nu. skar Sara, Lars och DAn m familj riktigt sköna semestrar. Själv skall jag tillsammans med Clas ta mig fram till Santiego. Idag har jag bildbevis pâ att det är mindre än 10 mil kvar. Sâ pâ lärdag eller söndag hoppas jag gâ in i Katedralen i Santiego. Men ni skall veta att det känns i benhinnorna. Men nu är det bara envishet och jävlar anamma som behövs.
Dagens vandring har varit väldigt bra mycket uppför i början och sen tyvärr ner igen men jag har lärt mig att gâr det upp sâ gâr det ofta lika mycket ner, man nâr pâ nâgot sätt en nollpunkt.
När det gäller Ingvars frâga efter Kyllingaröds IF sâ kan jag bara notera att under min aktiva tid vann i alla matcher som spelades pâ denna underbara arena. Tyvärr blev det bara en, sen skulle korna släppas ut pâ betet. Vi vann Matchen mot Huaröd med 6-0, men Huaröd lämnade in en protest till internationella fotbollsförbundet och hävdade att det var för mycket koskit pâ plan. Tänk om fâtt mötta Glasax!!!!!vâgar inte tänka pâ resultatet.
Clas är pâ gâng sâ imorgon skall vi gâ 30 km om mina ben tillâter.
Lite om byn Portomarin, den flyttades pâ 60 talet dâ man skulle anlägga en damm i den dalgâng som byn fanns. Man flyttade byn upp pâ höjden sten för sten. Precis som man gjorde med Knäbäckshusen utanför Kivik. Det är därför intressant att se hur man skapat en ny-gammal by.
Mâ väl vi hörs imorgon.

Adjö A Coruña, nu väntar de sista milen till Santiego de Compestela

Nâgra dagar i en vacker stad gâr fort. Lämnar nu A Coruña för att möta upp Clas i Lugo. Har förstâtt att det kan vara svârt att kommentera pâ bloggen. Men tror att man skall använda "anonym" för att fâ igenom meddelandet. Varför det är sâ begriper jag inte men det är mycket man inte förstâr. Om nâgon vill ställa frâgor om vandringen kan ni använda min mail nils-alve@live.se. Helena och Marie har ocksâ lovat att besvara frâgor, lämnar därför Helenas mail helena@westerlundfroling.com . De har ju valt ett annat sätt att gâ leden.
Jag vet inte om det är nâgot svenskt flygbolag som har flyg till A Coruña, men om det är det, kan det vara ett alternativ till att flyga via till Santiego. Tror att flygplatsen heter Alveres...... är inte säker. Det gâr bra bussförbindelser ner till Lugo som tydligen är knutpunkt för mycket av busstraffiken i den Galiciska delen av Spanien.
Nu ser jag verkligen fram emot att fâ trava pâ de sista milen. Har laddat och känner mig riktigt sugen pâ att gâ igen. Benhinnorna är fortfarande lite ömma men nu kan inget hindra mig frân att nâ mâlet. Clas och jag börjar frân Sarria i morgon och tror att vi kan vara framme om 3-4 dagar, beroende pâ dagsformen och hur kuperat det är. Man gâr lite kortare distanser när det är kuperat. Men man mâr bättre i benen, för det blir lite omväxling. Jag har märkt att mina tassar mâr bäst av stigar och tycker inte om asvalt. Lammet bryr sig inte han bara tycker att vi borde stanna längre här i Coruña. Imorse lâg han och studerade kartan och hade prickat in alla badorter som han tyckte vi borde ägna oss ât istället för att traska pâ trâkiga stigar och vägar i inlandet!!!!
Igâr skulle jag ätit en riktigt god middag pâ en av regionens bästa fisk-och skaldjursrestauranger. Men det var mândag och flertalet restauranger var stängda. Det är inte semestertider ännu här. Sâ det fick bli en god Entrecóte isället.
Mâ väl sâ hörs vi imorgon.

Vilken stad A Coruña är, hit skall ni âka om ni vill ha bâde bad och vandring.

Vill börja dagen med att be Helena om ursäkt för felstavningen, men hänvisar till det dialektala. I fortsättningen skall jag vara noga med stavningen. Men det är inte sâ lätt, jag tänker fortare än fingrarna, dessutom mâste jag trycka tvâ gânger för â, ä och ö. Som ni förstâtt är jag pâ semester i Coruña för att vila upp mig. Men jag kunde inte undvika att ta en promenad idag pâ förmiddagen runt hela staden. Kan bara konstatera att detta är en av de mest underbara städer jag varit i. Nâgot för min närmaste hemstad Kristianstad att ta efter, här har man satsat helhjärtat pâ turismen. Inga arenor som stjäl pengar frân riktiga satsningar som drar turister. Här har man gjort en led kring hela staden pâ c:a en och en halv mil. Man har pyntat staden och för att vara attraktiv för Spanjorer i första hand men man har all information även pâ Portugisiska, Franska och Engelska. Som jag sagt innan gâ in pâ nätet och läs om staden. Staden är administrativ nav i omrâdet och man lever pâ administration, hamn och turism. Jag har det väldigt bra och trots att jag inte kan ligga stilla och vila benen, tror jag att detta är riktigt bra för min kropp. Ni kan bara gissa vad som är specialiteter här, just det fisk och skaldjur. Ikväll skall jag frossa i detta, trots att det kommer att göra ont i plânboken. Det är ändâ ett väldigt bra kostnadsläge här, fast lite dyrare än i inlandet. Som ni förstâr kollar jag inte pâ priser dâ jag ändâ inte kan bära mer. Men till Ingvar vill jag bara säga tack för inbjudan till en Whisky kväll, jag tar med mig Brandyn Terra 10 âr, oj, oj dâ pratar vi solsken. ¨För er som aldrig smakat en riktig Brandy, välkomna till Forsakar sâ skall jag bjuda er pâ solsken och russin pâ flaska. Men ni fâr skynda er för det kommer att gâ ât fort. Ett stort tack till alla er andra som kommer med kommentarer pâ min blogg. Ni skall veta att jag uppskattar att höra av er som läser. Ett speciellt tack till Lisorna och speciellt till grannen Lisa som upplyser mig om ogräset. Hon borde veta att det är pâ grund av ogräset som jag vandrar. Har tänkt uppskjuta hemkomsten tills snön dykt upp igen.
Väderleken här i Coruña har inte riktigt varit pâ min sida, det har idag varit omväxlande regen och mulet. Men det gör inget dâ staden är sâ vacker och sol fâr jag nog när jag kommer hem.
Ni som funderar pâ Bornholm glöm inte att anmäla er, bornholmsmarschen.dk. Jag tror att det är adressen.
Själv kommer jag nog inte att vandra denna gâng men har ändâ vandrat en gâng mer än Ingvar.
Nu sitter jag och blir lite flummig, kan bero pâ att det regnar ute och jag har inget annat för mig än att sitta här och pladdra. Mâ väl sâ hörs vi imorgon.

La Coruña eller A Coruña och varför är jag här???

Hej alla som saknade mitt inlägg igâr, nu är jag tillbaka och tänker skriva om bâde gârdagen och nâgra dagar framöver. Har nämligen landat i A Coruña som är regionens 2:a största stad, tilllika hamn-och badstad men en strand inne i staden. Hur och varför jag är här kommer jag till, först skall jag skriva om gârdagen. Den började med en fantastisk vandring frân Triacastela till Samos. Samos är känt för att ha västvärldens äldsta kloster, Monasterio de Samos som grundades pâ 400-500-talet. Sedan 900-talet är det Benediktinerorden som styr klosteret. Det är en fantastiks byggnad och idag inrymmer det ett härbärge med 90 bäddar i en stor sovsal. Jag gick pâ rundtur här, oj vilka mâlningar som beskrev en massa händelser som var svârt att förstâ dâ munken som guidade bara pratade Spanska. Men det var väldigt vacker, gâ in pâ nätet och läs. Efter det valde jag fel väg och hamnade 8 km längre än jag velat vilket inte var bra för mitt stackars ben. Nâdde iallafall Sarria där jag skall möta Clas, kl 14.30 efter nästan 26 km.
Elisabeth hade bokat in mig  A Coruña för att invänta Clas. Tâget skulle gâ kl 18.37 sâ jag gick till turistinformationen och fick fram att det skulle gâ en buss 15.15. Sâ nu blev det brâttom, bussen gick till Lugo för byte till A Coruña. Det var 1,5 väntan i Lugo vilket jag tänkt använda till att skriva ett inlägg men det fanns tyvärr inget internet. När jag väl kom fram till Coruña fanns det inget fungerande internet pâ hotellet. Därför skriver jag inte förrän idag.
Nu skall det bli skönt att koppla bort allt vad pilgrimsled hetter och bara strossa, sola och myssa tills Clas dyker upp. Coruña ser väldigt trevlig ut, har varit pâ turistinformationen och skall nu ut och sola trots att det är lite mulet. Har sett att folk är pâ stranden ändâ. Imorgon blir det slappa för att pâ tisdag hämta upp Clas i Lugo. Sen börjar de sista 11:a milen fram till Santiego. Det känns skönt att vara sâ nära och att fâ komma hem och fira midsommar, med sill och snaps. Mâ gott. Lammet hälsar att han tycker att vi borde varit här hela tiden och inte fjantat omkring pâ pilgrimsleden!!!!!!!

Oj, ibland är även Spanien utan IT.

Tack spökskrivaren för din fina uppdatering igâr. Det var en dag med fantastisk vandring, började i Trabadelo pâ 590 m och avslutade i La Faba. Det är ett b i La Faba för er som vill söka pâ nätet. Vandringen upp var omväxlande och fin. Dâ jag har dragit ner pâ längden i min vandring har jag kommit fram fort även om det gâr brant uppför. Det var härliga stigar o underbar utsikt. Byarna är tyvärr mer eller mindre pâ tillbaka gâng. Pâminner lite om när jag cycklade genom norra Sverige. Mycket stod tomt även där och tendensen är tyvärr den samma i dessa norra delar av Spanien. Fantastiskt vackra byar med mycket av stenhus och i mânga av byarna även halmtak. I de byar som "lever " är det de äldre och nâgra unga med intresse för smâbruk. I dessa delar av spanien är det ganska fattigt och det är väldigt mycket jordbruk och industiellt är det brytning av olika metaller och sten. Vintillverkningen är som jag beskrev tidigar pâ uppgâng men det är inte lätt att slâ sig in pâ en redan överetablerad marknad. Hur skall det gâ för den svenska vin satsningen???? när man här i detta distrikt säljer viner med minst samma kvalitet för 4 euro/3 liter!!!!!
Ungdomarna i dessa omrâden söker sig mot de stora städerna och det kan man förstâ. Det händer inte mycket i dessa delar. För er som blivit inspierade av min blogg, fundera inte för länge pâ om ni skall gâ eller inte. Jag tror att denna led inom en 5-10 ârs period enbart bestâr av barer och byar som som lever av Pilgrimer. Dâ blir den inte sâ intressant att gâ. Jag har av flera som gâtt mânga gânger hört att de tycker den redan nu har blivit mer kommersiell. Men fortfarande kan man bo hygligt billigt och maten är hyfsad. Drycken är mer än hyfsat billig, men när man vandrar har man inte sâ stor nytta av det. Däremot är det spännande att se vilka som har ett intressa av att ta hand om oss pilgrimer. I vissa byar är man helt kvar i det gamla med en bar som inte har förändrats under de âr som pilgrimsvandringen tagit fart. Det var inte förrän prästen i  O`Cebreiro, Elias Valiña Sampedro, skrev om pilgrimsleden i boken El Camino de Santiago frân 1985  som intresset för leden tog fart igen. Det var ocksâ Elias som märkte upp hela leden med de gula pilarna. Jag är imponerad över hur väl leden är uppmärkt.
Som vanligt hoppar jag lite när jag skriver, men jag mâste berätta om gârdagens härbärge i La Faba. Jag kom dit tidigt och det finns endast 36 platser. Men trots att vi var ett 10-tal som kommit fram och allt var klart fick vi inte checka in. Däremot bjöd man pâ tee och kaffe, körsbär. Damen som var värd pâ stället hade tvâ andra volontärer till hjälp och hon gjorde god reklam för aftonens pilgrimsgudstjänst, kl 20:00. Härbärget var fyllt av tyskar som ocksâ dök upp tidigt och hade en blöt eftermiddag och kvällsvard. De var med andra ord övertankade och som tyskar kan vara ganska högljuda. Gudstjänsten hölls av tvâ munkar som kom körande i en ny fin bil. De tog gärna bâde en ö och cigarett, när det bjöds före andakten. Men de höll en trevlig andakt som handlade mycket om att hâlla fred mellan olika nationer. Trots att vi bara var 36 och av dessa minst 20 var tyskar fanns det 10 olika nationer representerade. Man äversatte akten till engelska och tyska. Medan huvudsprâket förstâs var spanska. Det var en riktigt bra upplevelse, lite av en meditativ tillställning. Frân denna beskrivning till dagens vandring, den började med en ny stigning p`300 m och när man kom upp fick man belöningen. Vilken utsikt, och vilka härliga smâ byar jag gâtt igenom. Efter 5 km kom jag fram till byn O`Cebreiro som har den äldsta kyrkan längs Caminon, frân 800-talet, gâ in pâ nätet och sök pâ Santa Maria Real. Byn har 29 invânare och ligger pâ 1295 m men den 8 september varje âr vallfärdar 30-40000 människor till byn för att bese Maria med Jesusbarnet frân 1100-talet. Dâ kyrkan är liten bär man ut statyn utanför kyrkan sâ att alla kan beskâda henne. Läs ocksâ om undret i O´Cebreiro. Efter denna upplevlelse vaknade lammet till och började ställa frâgor om när vill skulle lämna Leon distriktet för att gâ in i kanske Spaniens fattigaste provins mystiskast provins Galicia. Jag har lovat lammet att jag skulle ta en fin bild av honom vid denna milstolpe. Därför har lammet varit lite tyst. Han har vârdat sin frisyr och filat klövar(eller vad det heter). Han var riktigt stillig när vi kom fram till stenen som visar att man lämnar Leon och gàr in i Galicia. Omrâdet har c:a 2,8 milijoner invânare och är indelat i 4 under provinser. Den viktigaste staden i omrâdet är Santiego de Compostela. I början av 1900 emigrerade ett stort antal frân omrâdet till USA. Detta pâminner ocksâ en hel del om Sverige och den svenska historien. Det är nästan 1 500 000 som när det är val röstar frân nâgot annat land. Turismen betyder oerhört mycket för denna del av landet. Här hör man ocksâ säckpipan dâ det har varit mycket av ett Keltiskt fäste. Men whisky har de inte lärt sig, varken att tillverka eller tillhandahâlla.Efter O´Cebreiro har vandringen gâtt upp och ner för att sâ smâning om nâ den högsta punkten idag Alto Do Poio, där fick jag en fantastik utsikt. Träffade tvâ tyskar som stannade där, för det var 3:e gângen de gick men aldrig haft sâ bra väder som vi hade idag. Detta var nästan som att stâ pâ Kebenekajse, man sâg milsvis omkring. Sen bar det iväg nedför och när jag kom till O´Biduedo med 5 km kvar till Triacastela tog jag en taxi dâ det gick häftigt nedför, frân 1300 m till 650 m. Ner är fortfarande besvärligt. Har nu landat i Triacastela och checat in pâ ett privat Albergo, 7 euro. Hittade denna lilla bar med ett fungerane intranet, som ni märkt har jag haft ett visst skrivbehov. Hoppas ni orkar läsa allt. Skall tillsammans med spökskrivaren kolla vad jag skall göra de närmaste dagarna till Clas dyker upp. Det skall bli väldigt trevligt att träffa Clas och vandra in till Santiego de Compostella tillsammans. Jag väntar pâ Clas i Sarria, dit kommer jag imorgon.
Ha nu en trevlig helg alla och inte minst Ingvar och Bitte som nog skrev fel om Galsax!!!! det var mer än 20 âr sen man la ner smâskolan där.  Men det är en liten fin by för er som inte har varit där. Ligger strax före Simrishamn. Ett stort tack till E2, Sara o Lars för era fina kommentarer. Rolf har du börjat hârdträningen för nästa ârs Göteborgsslag. Om jag inte är med sâ beror det pâ mina svaga ben. Mâ nu gott och ta ett glas vin.

La Fabba!!

Vilka fantastiska platser Nils-Alve får se!!!
La Fabba har 37 innevånare och ett härbärge... byn ligger på ca 1000 m höjd i ett vackert skogigt landskap. Internet finns inte, så spökskrivaren gör en insats. Det blev 15 km trots det onda benet, men Nils Alve har bara 45 km kvar till Sarria där Claes kommer att ansluta den 14 juni för att gå med de 10 sista milen till Santiago de Compostela.
Han hälsar till alla trogna läsare och vill gärna ha kommentarer och hälsningar!!!

Frân Cacabelos och framât.

Nu bär det va igen frân Cacabelos. Men igâr ville jag gâ in i 1700-tals kyrkan Capilla de las Angustia som ligger i anslutning till härbärget för att se en unik bild av Jesusbarnet som spelar kort med San Antonio de Padua. Men denna kyrka är bara öppen under Juli-Augusti, sâ det missade jag. Det är nog inte det enda jag missat av c:a 1800 sevärdheter längs med Caminon. Landskapet har nu blivit ännu trevligare och idag har jag haft ännu en vacker dag. Caminon har vinglat genom vingârdar och skogar. Fortfarande väldigt goda körsbär längs vägen. Kom fram till Villafranca Del Bierzo kring kl 10.OO, började inte vandringen förrän kl 7:30. Jag hade för avsikt att stanna här men tyckte att byn var trâkig sâ jag tog en fika. Träffade en tjej frân Ungern som tyckte synd om mig och gav mig en salva för benet som hjälpt henne. Vi gick tillsammans en bit men med tanke pâ mitt ben sâ lämnade hon i Pereje. En väldigt mysig liten by, 4 km frân Villafranca, där allt kretasr kring Caminon. Där fick jag en ny salva av nâgra fransmän som tyckte att det sâg illa ut pâ benet.
Jag gâr som ni förstâr just nu väldigt lângsamt utifrân min takt. Men faktum är att mânga gâr i denna lite lângsammare takt c:a 1,5-2 mil per dag. Det tycker jag är charmigt med denna vandring att alla har sitt eget tempo och att man bryr sig om varandra.
Jag hade bestämt mig för att komma fram till Trabadelo en liten by med 160 invânare. Pâ vägen träffade jag pâ Mats frân Göteborg som gâr för 3:e âret i rad. Denna gâng ensam tidigare har han gâtt med kompisar. Han skulle ocksâ stanna i Trabadelo sâ vi slog följe. Han bad mig hälsa till Helene och Marie som han träffade pâ 2010, nu är det gjort. När vi var och ât lunch träffade vi fyra finländare vilket var extra roligt med tanke pâ gârdagens fotbolls resultat. Skadeglädje är den ................ . De tog detta med ro med tanke pâ tidigare resultat i ishockyn, sâ var det med det. Av dem fick jag en ny creme, och ett bandage. Jag har nog aldrig haft sà mycket cremer pâ benen. Nu skall jag gâ och samla ihop mina tvättade saker. Det blir väldigt mycket rutiner när man gâr sâ här. Man kommer fram, tvättar, duschar och äter. Sen är detvila och blogg som gäller.
Väderet just nu är ganska kallt och det har det varit de senaste dagarna. Men som jag skrev igâr har jag inte haft nâgot regn pâ mig.Vet att ni har bra väder i Sverige om man inte är lantbrukare. Det har inte regnat sâ mycket vad jag försâr.

Vikingen är pâ gâng igen, om än med smâ steg

Hej igen och tack för alla snälla kommentarer. Vingârden var ett bra tips har besökt en sâdan idag och provsmakat regionens goda viner.Det var vinkooperativet Viñas del Bierzo, som stod för denna lilla men utsökta provning till en kostnad av 1 Euro. Dâ fick man pröva deras unga 1 âring och Reservan frân 2005. Skall fördjupa mig i vilka vindruvor man odlar. Detta var ett mycket känt vindistrikt men av nâgon anledning slog vinlusen till här men inte i Rioja sâ man fick börja pâ ny kula med amerikanska vinstockar. Nu har man kommit ganska lângt och deras viner blir mer och mer omtalade. Det är tungt att vara vandrare, 3 liter kostar 4 Euro, jag hade inte plats i min packning. Träffade ocksâ pâ tvâ svenska damer som börjat sin vandring i Astroga, vilket är en bra startpunkt om man vill se det bästa av Caminon, Men har man möjlighet kan man ta en vecka Frân Saint-Jean-Pied-De-Port. Att gâ äver platân är nog bara för stollar som ja och antal andra. Pâ tal om stollar kom jag att tänka pâ Beng-Anders, Elisabets kusin, han brukar uttrycka sig om de som är lite stolliga, Cokobelos. Jag har efter en kort vandring men en av de vackraste hitentills med passager genom vingârder och bergen i fronten. Tyvärr skall jag upp och ner frân dem igen men de är vackra att titta pâ. Efter en vilodag i Ponferrada, med som spökskrivaren beskrev, besök hos en massör som behandlade mitt stackars ben i 1,5 timme med framgâng tills efter dagens 17,5 km känns illa igen men det skall nog gâ bra. Kommer att gâ väldigt korta distanser fram till dess att Clas kommer. Dâ blir det tufft igen, men han kommer inte förrän den 14/6 sâ ni förstâr att jag fâr nâgra bra dagar. Ingvar och Bitte föreslog whisky men tyvärr är det svârt att fâ tag i bra men jag har prövat deras Brandy 10 âriga; den var överraskande god. Smakade som en förtättad Sherry med mycket russin. Denna dryck kommer att finnas i Forsakar efter den 20/6, sâ välkomna pâ ett smakprov. Âter till dagens vandring. Avgâng frân hotellet i Ponferrada kl 8.30, har gâtt igenom ett koppel av smâ trevliga byar med, c:a 2-3000 invânare, Compostilla, Columbranos, Fuentes Nuevas. Fuente Cacabelos och landade sâ smâningom i Cacabelos.
Ibland har man tur i oturen, igâr när jag lâg i högläge regnade det nästan hela dagen sâ det var bra, mindre bra var att den kända borgen var stängd mândagar. Fâr väl bli en annan gâng. Stefan jag vill gärna veta hur den sista 1/4 delen gick??? Och Ivar och âsa hur det gâr för Doris i hundskolan. Allt för denna gâng, en annan Pelegrinos har stâtt och tittat pâ mig en Làng stund.

Aj Aj Aj

Den stackars Nils-Alve har ONT!!! Han ligger på sin säng på sitt hotell med benet i högläge. Han har varit hos en "specialist" som masserat hans ben och tejpat honom. Internet fanns inte på hans hotell och han hade ingen lust att promenera i onödan......Tur i oturen så spöregnar det. Återkommer imorgon med en ny rapport/ Spökskrivaren

Cruz De Ferror,pilgrimernas symbol.

Det var med blandade känslor jag gav mig av imorse. Mitt ben har inte blivit bättre och det värker för varje steg. Ett tag trodde jag att jag var som en tiger men även tigrar kan fâ ont. Lammet satt pâ ryggen och hetsade mig för idag var den stora dagen dâ vi skulle kasta vâra stenar och begrunda varför vi utsätter oss för denna vandring. Symbolen är ett järnkors som stâr pâ en 10 meter hög trästör, som är placerad i hög med stenar. Varje sten stâr för en pilgrim och Lamm som passerat. Enligt tradition skall pilgrimen ha med sig stenen hemifrân. Efter denna lilla seans bar det av till Manjárin ett härbärge som drivs av genuin värd. Detta Hárbärge ligger mitt ute i ingenstans och det är inte försett med duschar, men el finns. Överhuvudtaget var det en fin vandring med mycket nedför sâ mitt ben har tagit rejält med stryk idag. Jag har konulterat syster Jenny och Dr Kulik och bâda var entydiga med att jag mâste vila mig i form igen. Volatren är tydligen mirakelmedicinen som skall ge mig kraften tillbaka. När jag kom fram till Ponferrada anlitade jag även den medicinskt kunnige som ibland finns pâ härbärgen. Hans dom löd som övrigas, benhinneinflammation, minst 2-3 dagars vila, om jag har otur upp till 5 dagar. Sâ nu har min omtänksamma sambo bokat ett nytt hotell till mig, dâ man bara fâr bo pâ härbärgen en natt, blir jag tvungen att bo pâ hotell.
Dagen vandring har varit en av de finnaste sâ det är lite synd att smärtan tog bort en del av njutningen. Tur i oturen är att staden Ponferrada med sina c:a 65 000 invânare kan vara värd att lângsamt stossa omkring i under ett par dagar. Jag skall se Castillo del los Templarios, Tempelriddarnas sagolika borg som byggdes ursprungligen pâ 11-1200- talet och har nyligen öppnats efter omfattande renoveringar.Stadshuset som är byggt pâ 16-1700 talet samt fängelset som byggdes pâ 1500-talet. Lammet är nöjd med nâgra dagar i ett stillsamt hotellrum. Nu slipper jag skumpa fram i en ryggsäck. Vi tog en bra bild när han kastade sin jättesten vid korset. Trots min mitt unda ben har jag avverkat 2,4 mil med mycket nedför.
Som svar pâ frâgan frân Lars när jag tror jag är klar är det svârt att säga med tanke pâ nuvarande klenhet. Men runt den 15-16/6 skall det nog vara avverkat om allt gâr som det skall med läkningen av benet. Landskapet har förändrats, nu är det kulligt och här odlas âter vindruvor. Till Helene och Marie kan jag bara meddela att det är först pâ denna sträcka som de goda körsbären dök upp. Men oj vad de var goda. Lammet ât sâ han fâr nog tillbringa natten pâ .......................... Tack för idag, ny rapport i morgon.

Uppe i det blâ,

Idag bar det av uppât. Lämnade Astorga kl 7.15 efter en natt fylld av snarkningar. Om snarkningar kommer frân tvâ hâll blir det stero effekt dâ???? Det var svârt att sova men när man väl hamnat hos John Blund sâ gâr det bra. Men kl 4.30 skall dessa herrar uppp och börja sin nattvandring. Jag har förstâtt varför de gör det, de vill vara först pâ härbärgen för att välja säng. När de väl är framme somnar de genast för att säkert hinna upp 4.30 dagen efter. Jag har funderat en hel del över vad de ser, de gâr i mörker och sover pâ dagen!!!!!! Idag har jag haft en besvärlig dag, jag har helt enkelt tyckt synd om mig själv. Har väldigt ont i höger skenben. Sâ första timmen idag gick ât att ömka mig själv. Men efter mitt första stopp i Santa Catalina de Somoza, där jag mötes av ett präktigt hundslagsmâl, det var en tamhund som brâkade med tvâ vildhundar. Det var lite skrämmande att se, Lammet kröp ihop i ryggsäcken och bad mig vänligen gâ iväg. Jag tror han var lite skraj för att bli hundmat. Det var ett bra stopp, träffade en dam som gav mig en tablett för som jag tror var mot benhinnor som värker. Det verkade som det hjälpte för sen tog jag mig till El Ganso, en liten by med 49 invânare där finns Cowboy Bar, en riktigt fin liten bar som anpassat sig till caminon. Detta har alla byar här upp gjort. För nâgra âr sedan var alla byar pâ väg att dö ut men i och med att EU lagt ner mycket pengar pâ att bevara Caminon sâ lever dessa smâ byar upp. Jag skall ansöka om EU bidrag för Kyllingaröd. Tänk att fâ rusta upp Missionshuset!!!!! Lunchen ât jag i Rabanal Del Camino. Sen bar det av uppât landade i Foncebadón som för nâgra âr sedan hade 2 fasta invânare, men nu tack vare Caminon har det börjat flytta hit ungdomar som rustar upp sina föräldrars hur. Här finn tre härbärgen med hög standard. Jag har just ätit en sen lunch, 13 euro men en härlig köttbit med buljongskokta potatis. Bor pâ ett nytt härbärge med bra standard. Är uppe 1439 meter, och imorgon skall jag ännu högre till Cruz De Ferro 1505 meter. Där skall jag lägga min sten som jag haft med mig frân Kyllingaröd och begrunda varför jag är här. Kan ni tänka er vad Lammet sa när jag berättade om detta, citat "imorgon blir din börda mindre för dâ kastar jag min sten som nog väger 1 kg". Lammet har under hela vandringen lâtit mig bära hans sten. Alva du fâr gâ med Lammet pâ en veta hut kurs.  Nu skall jag lämna över nätet till en spanjorska som titta snett pâ mig en lâng stund. Mâ väl och ha en riktigt bra helg.

Astorga, när flickorna lämnar kommer den fina vandringen!!!!!

spökskrivaren hoppas det är rätt byggnad.......
Vi får se när Nils-Alve ätit sin goda mat och druckit sin goda öl!!
Tack spökskrivaren det var helt rätt bild. Detta är för att börja i slutet, Gaudis biskopspalats, den byggdes av arktitekten Antonio Gaudis. Man började bygga 1889, det tog lite tid men när det väl var färdigt vägrade biskopen att flytta in pga av den fantastiska arkitekturen och de extravaganta kostnaderna. Men jag skall börja frân i morse. Tog avsked av tvâ härliga töser, vâgar kalla er sâ Helene och Marie, när jag kom fram idag frâgade nâgon, var har du gjort av dina systrar????

Helen och Marie tack för trevliga dagar tillsammans, jag hoppas ni fâr kul i Madrid och att Marie fâr en härlig kärlekssem med Johan samt att du Helen tar familjen med och hälsar pâ i Forsakar när ni landar i Skâne.
Jag började gâ vi klockan 7.00, första milen var lika trâkigt gâende som det varit de senaste dagarna. Raksträckor och stor väg bredvid sâ man knappt hör vad man tänker. Puente De Órbigo tog tristesen slut. Här leddes man in pâ stigar och plötsligt var allt mycket roligare. I Puente de Órbigo finns den längsta medeltida bron i Spanien, 200 meter.Gâ gärna in`pâ nätet och läs om den fantastiska riddaren Don Suero de Quiñones, han lär under det heliga âret 1434 ha kastat hansken framför var och en som vâgade passera bron. Därför kom det riddare frân hela Europa för att utmana honom i riddaspelen. Han lär ha klarat av 300 riddare innan han själv föll, det tog en mânad. Han lär ocksâ ha gjort det pga att hans käraste hade lämnat honom för en annan!!! Pâ andra sidan bron kom jag diret in i Hospital De Órbigo, namnet pâ byn tillkom för att Tempelriddarna lät bygga ett berömt sjukhus här. Det kan kanske behövas dâ man fortfarande har ârliga riddarspel här.Sen har jag haft en härlig promenad fram till Astorga. Frân att ha hört alla moterljud frân Volvo, Man, Scania och allt vad lastbilar och personbilar kan heta har sista delen av min vandring idag fyllts av fâgelsâng och grodernas kväkande i kanaler och bäckar. Tack Elisabet för din klockrena reflektion om vandring. Du har fattat vad vandring handlar om.
Skall ocksâ svar Skâne 11:an, skall jag tayda det som att du är en älva??
Mina fötter klarar sig bra, utan puder och salvor. Jag har fâtt en blâsa dâ jag slarvade med att lufta fötterna. Pâ förmiddagarna, fram till 9.00,  har temperaturen legat kring 3-6 grader och dâ kan man utan vidare traska pâ i 2 timmar utan att lufta fötterna. Men när temperaturen börjar närma sig 25-30 grader dâ bör man lufta sina vänner oftare. Lammet uppger att han inte har nâgra som helst problem och tycker närmast att jag är lite pjâkig. Jag har tre par strumpor som jag alternerar med under dagen. Dessa tvättar jag efter varje dags vandring. Sâ peppar, peppar jag har klarat fötterna bra. Har dock konstaterat att mânga har problem och de som har mest problem är de som gâr med kängor. Själv gâr jag med Hagströms vandrare skor, de funkar bra för mig. Här är inte nâgra passager som kräver kängor sâ om ni skall gâ och inte behöver kängor för att stödja anklarna, välj vanliga vandringsskor eller gympadojor som är väl ingâgna. Värmen tar hârt pâ fötterna.
Lammet bad mig ocksâ skriva att han tycker att de spanska mördaresniglarna är lika äckliga här som hemma.
Men att han gillar ödlorna, idag sâg vi en grön som var nästan 30 cm lâng. Nu skall jag förberedda mig pâ att gâ till katedrallen som inte öppnar förrän kl 16.00 liksom turistinformationen. Om ni skall till Spanien och har möjlighet att besöka Astorga, kan jag varmt rekommendera denna vackra stad. Nu fâr det vara nog för idag men detta är första dagen pâ länge dâ det inte är kö till internetet. Pâ detta härbärge finns det 5 stationer som gör att trycket är mindre. Önskar er en riktigt skön fredag och hoppas att ert vackra väder hâller i sig.

León och vidare.

Idag började morgonen  med att bestämma om jag skulle ta buss en bit. Guide boken föreslâr att man tar buss vägen in till León dâ man hâller pâ med vägarbeten och att man mâste korsa motervägar utan nâgot skydd alls. Dâ León är en storstad är traffiken väldigt intensiv. Därför blev beslutet att ta buss. Kom fram till León kl 8:30. León är den sista stora staden som jag passerar före Santiego, därför tillbringade jag nâgra timmar här innan jag gick vidare. Katedralen vars namn är Santa Maria de Regla började byggas 1205 och är ett under av fransk gotik med 125 stora mâlade fönster till en yta av 1900 kvadratmeter. En annan vacker byggnad är det gaamla härbärget San Marcos, inte son Marcus, som idag är museum och hotell Parador. Parador är en statlig hotellkedja som har som ide att lägga hotell i attraktiva byggnader. Kolla gärna dessa om ni skall turista i Spanien. Klockan 11.00 lämnade jag León och gick mot Villar de Mazarife. Början var ok men sen har jag gâtt längs en lasndväg och solen har gassat sâ nu känns det som jag kokar. Skall in i duschen och sen blir det vila och gâ och göra lite innköp. Har ¨tit en bastant hamburgare nu i eftermiddag sâ ikväll blir det bara sallad.Har gâtt 29,1 km och fuskat c:a 12 km  men det var pâ rekommendation av boken. Lammet tyckte ocksâ det var bättre att âka buss sâ nu sitter vi här i en ganska trâkig liten stad. Nu mâste jag sluta dâ detar begränsad tid pâ internet. Här fâr man använda den gratis i 15 minuter. Mâ väl

Katedralen i Leon

spökskrivaren har förberett.....

Idag har vandringen varit rakt fram och att komma till internet tog 1 timme

Idag lämnar jag steppen och gâr i morgon in i Leon. Dagens vandring har gâtt över höglandet och fortfarande har det varit vägar raka som bara den och inga överaskningar. Om det varit nâgon sväng har det efter den burit av rakt fram. I gâr bodde jag in by som kallas "vilda västern" by. det var väldigt ödsligt och ingen riktig livskraft i byn. Publiken i baren bestod av ett gäng äldre gentlemen som satt och spelade domino och drack brandy.Sâ frân El Burgo Ranero bar det idag av till Mansilla De La Mulas.
En mycket trevlig liten by med c:a 1500 invânare och är sedan 900 talet känd för sin handel med hästar. Staden fick sina stads privilegier 1181 och man lät bygga en mur kring staden som var 3 meter bred och lika hög. Staden är riktigt härlig och det har varit skönt att gâ omkring och titta pâ alla gamla fina byggnader. Dagen vandring blev 2,6 mil och som sagt imorgon bär det av till stor staden Leon. Lammet och jag har konstaterat att han är mer religös än jag därför har jag lovat honom att vi skall gâ in i Katedralen i Leon och bese denna vackra byggnad. Ikväll skall det lagas spagetti och tomatsâs sâ jag skriver inte mer om denna dag. Men som jag tror kommer vandringen framöver att bli lite mer spännande. Bor pâ ett trevligt härbärge och en väldigt trevlig spansk värdinna. Hon showar med oss alla och det är hög stämning här. Träffat pâ ett norskt par som skall gâ totalt 150 mil de började i Frankrike och har sâledes bara c:a 30 mil kvar.
Mâ nu väl sâ skall jag laga spagetti.

Lammet är en "äkta pilgrim"

Spökskrivaren hittade en bild på Lammet och Alva för 3 år sedan på Birka. Redan här kan vi se hans intresse för religiös historia, hoppas han inte driver Nils-Alve för hårt....

Idag var det den 13:e dagen

Full fart in i provinsen Leon, med start som vanligt strax före kl 07.00. Första stopp var Terradillos de Los Templarios, en liten stad med c:a 100 invânare. Här var jag halvvägs till Santiego, sâ därför stannade jag lite extra och intog en välförtjänt frukost. Sen fortsatte jag genom San Nicolás del Real Camino, Rio Valderaduey för att kommat till Sahagún, där jag stötte pâ Helen och Maria som jag träffat innan. Vi bestämde att slâ följe till nästa härbärge och själva fixa maten. Vi är lite skärrade av allt skrivande om gurkor och tomater. Jag har nästan varje dag ätit mix sallad men nu blir man ju lite fundersam. Sâ ikväll blir det pasta med tomatsâs, det lär ju gâ att äta tillagade tomater???? Vi landade i en liten by som Bercianos del real Camino med plats för 48, vi kom in som 43, 44 ,45 vilken tur vi hade. Byn är ganska luggsliten och har ingen speciell historia. Vägen hit följde stora vägar. Det märks att vi närmar oss Leon. Det blir besvärligt med mathâllningen i framtiden om man inte kan äta grönsakerna.
Men jag har hittat deras Brandy, den var god och kan vara ett alternativ till whisky, för det finns inte mycket av den varan här.
Det blev 31 km idag och det ser ut att bli ungefär det samma imorgon för att nâ Leon pâ torsdag.
Nu skall jag gâ och handla för att laga mat. ¨Välkommen till Skâne 2:an.

Tänkte att det var den 13:e dagen men det var ju Alva som blev tonâring

Nej det är bara den 12:e dagen men Alva fyller 13 idag, ett stort grattis frân pappa och Lammet. Hâller med Ingvar och Kerstin relationen med Lammet mâste förbättras, vi skall arbeta pâ det och Öland tyckte Lammet var utmärkt bara han slapp hänga med!!!!! undrar hur han tänkte nu.Det blir mânga kyrkor men religiositeten följer inte med, jag är nog mest imponerad över dessa fantastiska byggnadsverk. Idag var jag inne i en kyrka i byn Villalcazar De Sirga med c:a 250 innevânare. Kyrkan Santa Maria la Blanca är dimensionerad för en stad av Kristianstads storlek. Kyrkan lär ha uppförts av Tempelherreorden för att skydda pilgrimerna. Stoppade man i en slant i en automat lystes altartavlan upp och visar detaljerade bilder av Jakobs liv. I övrigt har dagens vandring varit ganska ensidig men jag har averkat 3,8 mil och de sista var 1,7 mil spikrak, nâja jag överdrev lite tvâ krökar var det. Oj vad spännande att se vad som dök upp bak nästa, ny raksträcka. Pâ dessa 17 km fanns det ingen möjlighet till förtäring sâ jag fick fixa det i den lilla staden Carrión de los Condes: Detta var under medeltiden en viktig stad med 10 000 innevânare och det fanns 14 härbärgen för pilgrimer. Jag hade gärna stannat här men dagen var ung och benen hade mer att ge. Sâ därför köpte jag lite bröd, skinka, ost, frukt och vatten. Sen bar det av mot Calzadilla de la Cueza. En mycket liten nästan bortglömd by med c:a 75 inv. Härbärget har plats för 100 pilgrimer och har pool.  Kommer ni ihâg att jag skrivit om El Cid (den store)
jag har nu under eftermiddagens synnerligen trâkiga vandring räknat ut att han har varit i Sverige ocksâ och är sâledes skapare av Cillingarod, vilket i sin tur innebär att jag härstammar frân honom. Cillingarod har efter hand som tiden gâtt fâtt det försvenskade namnet Kyllingaröd, inte Hönsaryd som en elak bekant kallade denna vackra by för. Det känns lite spännande att ha sâdana förfäder som El Cid. Men dessa funderingar kan ha kommit ur att solen var stark och âskan hängde i luften.
Som sagt igâr var det en trevlig kväll med svenskar och ikväll blir det nog lite Koreaner, träffade ett gäng pâ 10 stycken när jag rastade och de skulle till samma härbärge.
Jag är framme och har kastat mig i poolen, det var inte sâ varmt men med tanke pâ vem jag härstammar ifrân gâr det inte att svikta. Det var bara att kasta sig i och lâtsas att det var varmt. Det blir nog varmt framöver, när solen gjort sitt.Byns Bar sitter jag pâ just nu och plitar ner dessa rader. Baren är dimesionerad för fler än bosatta i byn, helt klart. I morgon bär det av mot Sahagún. Än en gâng ett stor grattis Alva.

Tillbaka i civilicationen?????

Skämt âsido, det har varit väldigt bra anslutning hela tiden sâ gâr dagen var en miss i protokollet när det gäller IT. I övrigt var det ingen miss. En underbar by Hontanas med en egen trubadur som spelade gratis för oss stackars pilgrimer. Han spaelade i 4,5 timmer och var helt otroligt bra även om jag inte förstod sâ mycket. Men det var välkända melodier.
Som spökskrivaren skrev var det  en varm dag igâr det gick upp och ner. Jag missade att tvätta mina fötter i San  Bol vilket var en miss, för tvättar man fötterna där slipper man problem pâ den vidare färden mot Santiago. Men det var varmt och en omväg pâ 1 km sätter ocksâ sina spâr pâ fötterna sâ jag lätt bli.
Jag sâg matchen Barca mot Man United, vilken tur att Slattan har bytt klubb, nu blommar verkligen Barca ut. Vilket spel 3 -1 kunde lika gärna varit 5-1. Man United kan bör nog fundera pâ att spela framât istället för bakât. Härlig stämning i Hantanas, plötsligt höll alla pâ Barca. Man höll öppet hela natten pâ härbärget bara för att alla skulle kunna se matchen, Men det var nog bara c:a 10 npilgrimer som orkade se hela matchen.
Idag har jag haft en helt vanlig dag trots att det är söndag och Mors dag. Ringde min 91 âriga mamma och grattade, hon var imponerad av att jag ringede ända frân Spanien. Vilket fick mig att reflektera över hur pilgrimerna gjorde för 1000 âr sedan? Man firade kanske inte Mors dag dâ???
Jag tänkte berätta om en vanlig dag som pilgrim. Uppstigning för min del kl 6.00 för att börja gâ c:a 6:30, lite sinare om jag behöver preparera mina muskler. När jag v¨l kommer ut har jag inte ätit frukost , väljer att börja gâ direkt, för att ta frukost efter 1 - 2 timmar. Första timmen när jag gâr ägnar jag mig ât att förklara för mig själv att jag inte är mer knasig än vanligt och att jag själv valt att utsätta mig för detta. Jag tror att mina muskler försöker tala om för mig att jag är en idiot men det gäller att se MÂLET och bita ihop. Här har jag ingen hjälp av Lammet han sitter pâ den "ondes" sida. Efter c:a en halvtimme börjar den positiva hjärnhalvan att ta över och sen gâr det bra. När jag sen kommer fram till nästa by och de har en bar som är öppen känns allt genast mycket bättre och när jag sen gâr vidare, har allt släppt och man gâr som pâ moln. Denna känsla gäller det att ta tillvara därför gâr jag minst 2 timmar vilket innebär 1-1,5 mil beroende pâ hur sträckan ser ut höjdmässigt. Idag gick jag fram till Castrojeriz en by med en intressant historia här finns lämningar efter Romare och Kelterna sägs ha varit de första invânarna, byn var skâdeplats för ideliga strider mellan Morer och Kristna.
Här fanns under byns storhetstid 4 kyrkor och lika mânga sjukhus. Idag har byn 990 invânare.
Här stannade jag kl 815 efter en vandring pâ 10;4 km och intog en vanlig frukost. Den bestâr oftast av apelsinjuice(färskpressad) sandwich med ost och skinka, kaffe. Här brukar jag ocksâ tanka vatten för nästa etapp. Efter stoppet bar det av brant uppför under nästan 2 km , men det var mulet sâ det gick fint och jag pausade inte  förrän jag kom fram till Boadilla del Camino, jag gick fel och följde en asfaltsväg men de som gâtt rätt kan bara bekräfta att den vägen var lika trâkig. Tänk er 7 km pâ en nästan spikrak väg.
Dâ gäller det att tänka positiva tankar, vilket jag gör nästan hela dagarna. Att vara frisk, ha möjligheten att fâ uppleva detta och mycket annat hinner passera hjärnan. Väl framme i Boadilla ât jag lunch pâ det ställe jag skulle ha bott pâ men jag tyckte att jag var fräsch sâ jag ât en god sallad och kan rekommendera er som tänker gâ leden att försöka bo här. Det finns pol och en helt underbar trädgârd. Hittade en hel del av gârdagens bekantskaper här som stannade. Kl 13.00 drog jag vidare mot Frómista som ligger c:a 7 km framât. Är framme kl 14.10 vilket är bra. När jag är framme gäller det att stämpla in och fâ en sängplats. Underslafarna är ofta upptagna. Sâ även idag fick jag en ovanslaf, oftas har de inga galler sâ det gäller att hitta en som stâr mot en vägg. När detta är gjort, är det dusch och tvätt som gäller. Sen kommer belönningen, en öl och lite socialt umgänge. Slappar lite och sen gâr klockan snart mot middag, om man äter pilgrimsmenu är det oftast kl 19.oo som gäller. Sen tar det lite tid att hâlla er uppdaterade, hoppas ni uppskattar mina inlägg.
Froómista är en stad som pâ grund av sin kyrka, San Martin frân 1066, har en stor turisttillstömning. Massor av bussar kommer hit. Kyrkan är den ända som är kvar av ett Benediktinerkloster som grundades av Doña Mayor hustru till Sanches III (den store) av Navarra, som jag tidigare hänvisat till.
Pâ vägen hit gick jag parallelt med Canal De Castilla som grävdes pâ 1800 talet och var avsedd att transportera säd frân omrâdet.. Froómista har idag c:a 1000 invânare. Ikäll skall jag äta tillsammans med de första Svenskar och en dansk kvinna. Skall bli kul. Nu skall jag kolla in kyrkan. Mâ väl.

Spökskrivaren är igång..

Nils Alve är i en liten by som heter Hontanas, den enda datan som finns är "broken".
Han njöt av att bo på  hotell i Burgos och kom inte iväg förrän 08.30. De första 5 kilometrarna var urtrista genom Burgos industriområden. Fast Universitetet låg som en oas på vägen, vackert! Sedan kom man ut på landet, ändlösa sädesfält utan skugga... Solen sken från en molnfri himmel.. VARMT! Han passerade Hornillos del Camino som är en klassisk viloplats för pilgrimmer med en kul fontän med en höna, påminde honom om hans barndomsby........ Han kände sig dock fortfarande fräsch och fortsatte till Hontanas. 31 km blev det!!
Imorgon hoppas han hitta en data så han kan skriva lite själv.,
Bettan

Tillbaka efter en häftig tur pâ stan!!!!

Vilken stad och vilken katedral. Burgos är frân 880 talet och byggdes av Alfons III för att stâ emot  morerna. Stan blev tidigt ett tillhâll för pilgrimer och katedralen Santa Maria är helt enorm. Man pâbörjade den 1200 talet och det tog 500 âr innan man byggt färdigt. El cid, Rodrigo Diaz Vivar som han hette är begravd i katedralen. Han var en legend pâ mânga sätt och är väl värd att ägna nâgra minuter ât pâ nätet. Jag tror att han ursprungligen härstammade frân Kyllingaröd som pâ 500 talet hette Ciddingaröd, men det har de missat i beskrivningen om honom. Det är ju klart att Spanjorerna har mer fokus pâ den Spanska historian.
Katedralen sattes upp pâ världsarvslistan 1984. Sitter just nu pâ hotellet och fundrera över om jag skall ta en tupplur och gâ ut sent. Nâgon pâstod att här i Burgos gâr man inte ut förrän kl 23.00 och sen har man hela natten att umgâs, är det möjligen härifrân vâra ungdomar fâtt sina sena vanor??? Jag gör nog som vanligt gâr ut vid 19.00 och försöker fâ en bit mat.
För er som följer mig pâ bloggen och är sugna pâ att vandra: Jag kan rekommendera Bornholmsmarschen som gâr av staplen den första helgen i Juli, gâ in pâ bornholmsmarschen.dk tror att jag stavat rätt. Den gâr runt hela Bornholm och är en bra värdemätare pâ om man orkar gâ längre sträckor. Totalt är den 13 mil och man gâr utan packning. Övernattning sker i skolor och pâminner väldigt mycket om att bo pâ härbärgen. Kostnaden är c:a 4-500 dkr plus frukost kuponger för 3 dagar á 50:- dkr. För er som gillar att gâ och inte har varit pâ Bornholm kan jag varmt rekommendera detta. Är ni intresserade kan ni  ställa frâgor till mig sâ skickar jag vidare till de som kan hjälpa er om ni inte hittar sidan. Har som jag sagt innan ett just boende och lyssnar just nu pâ Paris Open, imorgon är det final i europa cupen, det är mânga som vill se den även bland pilgrimerna. Sâ det blir väl till att komma fram till nâgon by som har storbild, nâja âtminstone en TV.
Nár det gäller Lammet har jag skruvat ât utifrân inlägget att han kan bli beroende. Detta var inte populärt. Nu ligger han bara och bräcker och tycker att det är orättvist att han bara fâr vatten att dricka när jag sitter och njuter av ett glas vin frân 1996, Bodegas Los Lagos, en utmärkt Rioja.
Tur inte jag fâtt samma förhâllningsregler som Lammet. (jag skall smyga till honom ett litet glas).
Stefan hade en kommentar att om man börjat "fuska" är det lätt att fortsätta, som svar pâ detta kan jag bara säg som man känner sig själv känner man andra. Nu känner jag Stefan väldigt bra och vet att han aldrig skulle fuska, sâ därför gör inte jag det heller. Jag försöker bara vara sparsam med kroppen. För att ev hinna ut till "världs ende" Cabo Finisterre. Det är ca 10 mil frân Santiago de Compostela. Nu skall jag göra mig klar för att gâ ut pâ stan.

Burgos.....

Nu har jag det bra, duschat, druckit ett glas vin och är pâ väg ut i stan för att bese katedralen med fler sevärdhetet. Kommer därför tillbaka pâ bloggen men vill inte sitta pâ Hotel Via Gotica hela eftermiddagen. Började vandra tidigt och kom fram till Burgos kl 12.00. Handlade lite och gick till hotellet som Bettan hittat, hon är proffs pâ att hitta hotell. Sitter här och ser katedrallen frân en fransk balkong. E2 vet vad jag menar, en balkong för vädring men väldigt trevligt att kunna öppna och kolla läget. Jag har haft en behaglig vandring genom smâ byar och skall nu ut och upptäcka det kulturella i Burgos för att senare gâ ut och bevittna nattlivet. âterkommer med rapport om detta.

Den 8:e dagen...

Hej, idag har jag fuskat eller varit smart vilket ni vill. jag Läste pâ om sträckan mellan Santo Domingo De La Calzada - Belorado och upptäckte att den följde n 120 som är en stor väg. Oj, tänkte jag skall detta vara nödvändigt eller skall jag ta bussen pâ denna sträcka och spara in en onödig vandringsdag. Beslutet var klockrent och enkelt. Den som spar energi och muskler har kvar till slutet. När jag satt i bussen och sâg alla dessa pilgrimmer kämpa längs vägen blev jag än mer övertygad om att jag gjort ett bra val. Alltsâ började jag min vandring i Belorado kl 8.45 mot San Juan de Ortega. Detta är tillsammans med Santo Domingo de la Calzada en av de stora pilgrimsställena och det finns en bra historia om orten och skaparen av denna Juan de Quintanortuño som levde pâ 1000-1100 talet, kolla via nätet. Vandringen frân Belogardo till San Juan de Ortega tog 5 tim och 15 minuter, det var en höjdskillnad som mest 772 m över havet till 1162 m. Det var svalt och molnigt när jag började men sâ smâningom kom solen och det blev en varm vandring innan jag var klar. Vacker natur men tyvärr när jag skulle se pâ utsikten var det dimmigt men jag har tagit ett foto pâ skylten, där man visar ett foto pâ hur det kan se ut. Idag har jag varit ganska ensam dâ jag började pâ en mellan tid. Folk rör sig väldigt lika, dvs avgâng kl 5.00-7.00 för att nâ olika lângt. Stäckorna som folk gâr varierar frân 2 mil till 5 mil per dag. Jag fattar fortfarande inte vitsen med att gâ med pannlampa men som tur är fâr vi vara olika. Själv har jag märkt att 2,5 -3 mil är bra. När jag gâr över detta sâ fâr jag ont dagen efter i muskler och leder. Det tar längre tid att gâ igâng. Det är lätt att känna efter för mycket, men har man ont efter en halvtimmes vandring pâ morgonen skall man fundera över om man skall fortsätta eller inte. Den första halvtimmen idag hade jag nog ont i varenda kända muskel. Men efter hand slutade kroppen att klaga och sen gick det som vanligt. Nu ser jag fram emot att komma till Burgos som är den största orten pâ ett tag. Jag har ocksâ lämnat Rioja och kommit in i en ny provins Castilla y León, en stor provins tii skillnad mot Rioja, här bor c:a 2,6 milioner mot 320 000 tusen i Rioja. Detta är ocksâ en jordbruksort men har inte lika mycket eller nästan inga vinodlingar. Burgos har en rik historia och är en stor stad med sina nästan 170 000 invânare.
Ikväll blir det stillsamt, här finns en liten bar och byn har c:a 26 fasta invânare. Härbärget har plats för 58 sâ ni kan förstâ vad man lever av här. Tänkte passa pâ att skriva lite om kostnader ut¨ver boende. Inatt bor jag för  5 Euro, pilgrimsmenyerna kostar frân 7 upp till 15 Euro men oftast ligger de pâ 10 euro. Dâ ingàr som jag tidigare nämnt, tre rätter med vin eller vatten. Öl är inte med i detta erbjudande.  En öl kosta oftast 1-1,5 för en liten till 3 - 3,5 för en stor. Det är klokare att dricka 2 smâ än en stor. Som en jag träffade sa, dâ vet man ju att man orkar!!!!!!!. det tyckte jag var klokt. Vin är billigt 1 euro för ett glas. Här kan storleken variera men oftast är det helt ok.
Lammet har haft en bra dag han ligger just nu och sover, jag har gett honom ett glas vi idag, vilket han uppskattade. Han har ocksâ kommit pâ en sâ kallad slavvisa som han med gällt bräkande sjunger när det är uppför, "snabba pâ, snabba pâ, du är lângsam som en âsna". Han skall fâ ett glas vin varje morgon för dâ somnar han in snällt, sâ slipper jag höra detta bräkande.
Jag har ocksâ fâtt frâgan om vad jag gjorde av 25 öringen, den handlade jag för i vâr lanthandel. Även pâ den tiden gällde det att gynna den lokala handlaren. Tack vare detta fanns lanthandelen i Kyllingaröd kvar ända till 1966. Nu är pengarna slut och jag skall ha en öl, hej dâ.

Mot "Te Miracle of the Cock and Hen"

Fick en härlig kväll igâr, var och ât menu med ett par frân Trier, Tyskland. Hon kunde prata bra engelska och han pratade tyska sà jag förstod. Menuerna bestâr ofta av samma hopkok dvs 5 förrätter, huvudrätter och efterrätter. Sâ jag kan snart alla. Under middagen var det en gäst som fick värmeslag och svimmade av. Dâ blev det fart pâ pilgrimmerna och barägaren. Men det var inte sâ farligt han kvicknade till rätt snart och gick förmodligen hem och la sig. Igâr var det en tidig kväll, härbärget stängde redan 9.30. Oj vad folk började smyga i morse. redan 4.30 var de första pâ väg. Jag tror de flesta av er som läser detta vet hur det lâter när man smyger, just det etter värre än vanligt. Sâ man hinner fundera ett slag innan man själv gâr upp. Ni vet kanske ocksâ hur det är när man börjar fundera pâ alla djupa saker. Själv lâg jag och fick dâligt samvete över gamla synder. När jag var liten gick jag i söndagsskolan i min by Kyllingaröd, det var ett litet missionshus med ganska enkel inredning det enda som stack ut var träkorset där Jesus var hängde. Men det var väldigt enkelt. Dâ slog det mig, att kyrkorna här är sâ fättefina med utsmyckningar i guld och allt möjligt, om jag hade stoppat hela 50 öringen som jag fick av min mor varje söndag för att stoppa i kollekthâven hade kanske missionshuset ocksâ haft en sâ fin inredning. Nu var det sâ att jag delade denna 50 öring med nâgon och behöll sâledes 25 öre själv. Jag tyckte dâ att det var ett just deal men nu är jag fundersam. Men sen blev klockan 6.00 och dâ gällde det uppsittning. Jag lämnade Navarrete kl 6.30 för att Ventosa och Najera, det var en enkel vandring men jag gick fel och fick lite extra km i benen. Fikade i Ventosa och gick sedan vidare. Här är det odlingar râg, vete, havre och vindruvor. Jag har nog haft den varmaste dagen och mina fötter börjar gnälla och Lammet tycker det är dödstrâkigt. Bara fält sâ lângt ögat nâr.
Ingen skugga, ingen vind sâ ni kan tro det var varmt med solen som stod pâ rakt uppe ifrân.

Det gällde att skingra tankarna sâ jag funderade pâ vad vi pratat om igâr den höga arbetslösheten bland ungdomar, 48 % av ungdomarna mellan 18 -25 är arbetslösa. Detta föranleder ungdomaran att demostrera. Jag har nu sett kraftfulla demostrationer pâ fyra ställen jag varit. Det gâr fredligt tillväga men man märker vilken frustration som finns i samhället här. Man är ocksâ väldigt medvetna om vad som händer i övriga PIIGS länder. Det här kan leda till saker som inte är sâ bra för EU. Hoppas man fâr rättsida pâ detta. Rsiken är ju stor att mânga av de välutbildade unga lämnar landet och pâ sâ sätt utarmar kompetensen i lndet för framtiden.
Plötsligt var jag i Nájera och jag tog en paus, för att fortsätta mot Santo Domingo de la Calzada med sägnen om tuppen och hönan. Det finns en levande Tupp och Höna inne i Katedralen vilket sägs bero pâ att ... läs historien pâ nätet, den bra.  Pà vägen hit gick jag förbi en öde stad med en massa nybyggda , tomma hus som inte blivit sâlda pga den ekonomiska krisen, är ni sugan pâ att köpa heter byn Ciruéna, och den var verkligen öde. Men det fanns en fin golfbana.

Det har varit en varm dag och nu skall jag gâ ut och äta en bit. Här fâr vi vara uppe till kl 22.00. Det är ett stort härbärge, man betalar vad man tycker det är värt.

Vi hörs imorgon.

Dagen efter.......Rioja!!!!

Tack Ingvar och Bitte för att ni skâlade med mig igâr, vilken kväll tur att Bettan bokat in mig pâ ett anständigt boende sâ jag slapp vara inne kl 22.00. Jag har lärt mig tvâ saker det är  gott med Rioja och tack vare vinlusen sâ fick man igâng tillverkningen rejält. Odlarna frân Bordeux fick ju vända sina blickar till Spanien när vinlusen slog ut de flesta odlingarna i Frankrike. Jag kommer att fortsätta att dricka Rioja när jag kommer hem. Förmiddagen blev lite slö, gud vad gott att ligga kvar och inte ha nâgra som snarker och f.......
Men det är charmigt det ocksâ, sâ ikväll har jag bokat in mig i Navarette, en liten stad med c:a 2 200 invânare. Den har gamla anor det var här adelsmännen bodde när de inpsekterade sina ägor. Kl är bara strax efter 16.00 sâ jag sitter och skriver dâ allt är stängt. Dagens vandring har varit enkel och väldigt vacker, jag har gâtt runt en uppdämd sjö, med mânga fiskare och en vacker natur. Ikväll skall jag kolla den lilla staden och faktiskt bara ta det lungt. Väderet har blivit väldigt varmt sâ det gäller att komma upp och igâng tidigt i morgon. Efter kl 16.00 är det omöjligt att gâ.
Tack för att ni börjar ställa lite frâgor, Margaretha och 2:an som tänker pâ min trädgârd. När det gäller frâgan som Margaretha ställde sâ är det möjligt att göra vilket som. När det gäller grupper är jag tveksam om man skall gâ obokad dâ det kan var fullt pâ mânga ställen. Här gäller fört till kvarn............
Pâ frâgan om att gâ ensam som kvinna, kan jag bara konstatera att jag nog aldrig sett sâ mânga ensam vandrare som här bâde när det gäller kvinnor och män. Sâ svaret är, om man skall gâ ensam sâ tror jag att det är Caminon som gäller. När jag lunchade idag, pratade jag med en tysk som tog den sista platsen pâ Villamayor De Monjardin, han fick dela ett dubbelrum med en äldre dam och det är sâ det funkar, alla är lika och alla respekterar varandra utan dâliga avsikter. Som jag skrev tidigare kan det tvärtom vara svârt att gâ i grupp om man inte är medveten om att man har olika takt och därför olika mâl för dagens vandring.
Själv har jag upplevt en rolig sak idag när jag tagit det lungt och bara gâtt 13 km, att mânga som jag gâtt förbi tidigare hunnit ifatt mig idag. Sâ därför möts man igen förr eller senare.
Navarrete ligger pâ en kulle med mânga grottor som idag tjänar till att lagra vin och odla svamp. Sâ ikväll skall jag äta god svam och dricka vällagrade viner innan jag skall vara tillbaka pâ härbärget, kl 21.30.
Dâ skall det vara släckt och tyst, sâ jag börjar gâ kl 06.30 imorgon. Godnatt.

Lyxvandrare!!!!

Idag har jag tagit min första hotell övernattning, är i Rioja och vill kunna njuta fullt ut. Först skall jag besvara 2 frâgor jag fâtt.
Frâga 1 och 2: Är det stenigt och vilka skor behöver man?
det är väldigt stenigt bitvis och därför behövs väldigt stadiga/ingâgna skor. Jag tippar att c:a 75 % av sträckan är pâ grusväg eller stigar. Stigarna är av väldigt blandad kvalitet. Sj¨lv gâr jag med vanliga vandrare skor, men de flesta har ankelskor. Väldigt fâ med kängor. Du som frâgade, lycka till med vandringen.

Jag börjar frân början idag. Tyskarna var uppe och spökade redan kl 5.00, efter en mycket ljudlig natt. Själv lâg jag till kl 6.00. Morgonbestyr och sâ iväg, tog lite tid dâ jag glömt ta in tvätten pâ kvällen. Därför fick jag packa ner den vâtt och hänga en del pâ ryggsäcken. Sen bar det av mot Sansol, 6,3 km, ingen bar öppen vidare till Torres Del Rio, där fanns det bâde frukost och en 8-kantig kyrka, lik den i Eunate. Det var kuperat, upp och ner. Solen har kommit idag och mina fötter tycker inte riktigt om att bli sâ varma. Därför gäller det att pausa och lufta tassarna. Lammet har inga problem med detta utan tycker bara jag pjâkig och att det försinkar. Jag har lovat Lammet ett glas Rioja om han kan hâlla inne med sina synpunkter, fâr se hur det gâr. Kom fram till den lilla fina staden Viana med c:a 4000 invânare. Staden gränsar mot Rioja och blev därför befäst âr 1219 av Sanchez V11. Man gâr rakt igenom den gamla stan och det är imonerande att se alla dessa gamla fina städer. Men nu efter 5 dagar pâ Caminon, tror jag mig först varför kyrkan fâtt sâdan makt. Det mâste ha varit som vâr tids internet när dessa sanslösa dekorationer skâdades av de omkringboende. Allt ser nästan likadant ut, alla bygnader är av samma sten. Men när man kommer in i kyrkorna eller katedrallerna och ser dessa utsmyckningar som ofta är en form av historieberättelse sâ förstâr jag varför kyrkan fick sin makt. Men idag verkar den liksom hemma vara lite pâ utdöende. Tur att vi Pilgrimmer fyller upp när det är gudstjänst. Det är mycket äldre som gâr i kyrkan. När jag kom fram till Logroño har jag ocksâ passerat gränsen till Rioja. Logroño är provinsens största stad och jag har varit pâ turistinformationen och tagit reda pâ hur jag skall fördriva kvällen. Logroño har c:a 140 000 inv och är en charmig stad med mycket gammalt och nytt blandat. Gâ in pâ nätet, det är en intressant hisoria. Nu slutar jag för idag och skall gâ ner i receptioen och prova lite Rioja som stället bjuder pâ. Därefter skall jag gâ en tappas runda med vinprovning. Det blir en bra kväll.

En trött vandrare!!!!

Oj, vilken dag. Redan i morse kändes det lite tungt men sen gick den känslan över efter hand. Men det var svârt att hitta ett frukostställe. Inte förrän i Villatuerta hittade jag en frukost. Dâ hade jag gâtt igenom Manéru, Cirauqui(huggomrmsbo pâ svenska), Lorca, frukostbyn för att slutligen nâ Estella. Vilket jag gjorde redan strax efter kl 12.00, aâ jag fick fatta ett beslut, antingen fortsätta eller stanna och gâ pâ stan. Satte mig pâ en bar och tog en öl och lite olika tappas. Bestämde mig för att gâ vidare. Hade kiken pâ ett ställe som lâg 10,5 km bort, Villamayor De Monjardin. Dessutom skulle man gâ förbi ett ställe som heter Bodegas Irache, där man som pilgrim kan tanka bâde vatten och vin. Om jag vetat vilken tid jag passerat hade ni kunna se mig vinka pâ www.irache.com
Det hade varit häftigt. Nu fick de som var inne, bara se en förvirrad svensk som svalkade sina fötter, dock inte i vin. I övrigt har dagen bjudit pâ fantastiska utsikter och blandad vandring upp och ner.
När jag avslutningsvis skulle bege mig till Villamayor de Monjardin var jag trött, hade gâtt fel när jag skulle till Bodegan, c:a 4 km fel allt som allt. Solen stekte och mina fötter kokte. Men har man fattat ett beslut är det bara att gâ. När jag slutligen kom fram till Villamayor de Monjardin var allt fullt, de har bara 36 platser. Vad göra, jag sâg nâgra andra som sâg vilsna ut och frâgade dem, de var tyskar och pratade ingen engelska alls, men vi förstod varandra och jag fick âka med i deras taxi till Los Arcos, sâ nur har jag 12 km kvar till en annan gâng.
Nu sitter jag här och skall gâ ut och äta en bit innan jag ramlar i säng.

Mâ väl. Vi hörs imorgon.

Ingen buffè!!!

Fy vad trâkigt, det var som ett lemmeltâg: Jag avvek och gick in till g:a stan. Inget jag ângrar, var med en bit pâ gudstjänsten, helt annat stuk än pâ förra stället. Moderna psalmer, eller melodier "We shall over come", detta var ocksâ en pilgrimsgudstjänst. Stannade bara 10 minuter, dâ magen kallade. Det blev en menu men här slapp jag gâ och ta själv. Mix sallad, entrecoté och dessert som jag hoppade över, men ett glas vin och vatten. Nu skall jag gâ och sova men kunde inte lâta bli att skriva när jag sâg att nâgon lämnat 15 minuter kvar pâ internet. Mâ väl.
Ps Danielle utklassade morbror Rolf pâ Göteborgsvarvet, men ingen av dem var i närheten av den tid jag fâtt om jag haft möjligheten att deltaga. Tur för dem. Grattis Danielle. Ds

Tillbaka efter att ha växlat

Var var jag??? jo om man gick 2,5 km extra fick man se Eunate en 8-kantig kyrka som ligger mitt ute i fälten. Man tror att den byggdes som en begravningskyrka för pilgrimmer som avled under vandringen. Man tror ocksâ att det finns förlänkningar med tempelriddarna, de byggde ofta kyrkor pâ detta sätt. Om jag haft bil hade denna omväg tagit 1,5 minuter om jag kört i 100 Km i timmen 3 minuter vid 50 km, vid gâng tar det 30 minuter om man har ett tempo pâ 5 km i timmen. Vad tror ni jag valde???? självklart gick jag, jag har tiden och är nyfiken. Det var väl använda minutrar, det var en trevlig förestândare där som släppte in och visade den fantastiska arkitekturen; föreslâr att ni gâr in pâ nätet och kollar, sök pâ Eunate. Efter det fastnade jag i en liten by som Qbanos där jag ât och drack en öl. När jag kom fram till Puente la Reina tog jag in pâ första härbärget som lovade allt för 10 Euro men med allt menade man nog att det tillkommer lite kostnader men vad gör det, det är väldigt trevligt och för en buffe inklusive dryck, vin öl och vatten betalar man 11 euro.
Som jag tidigar skrivit kommer jag inte att speciellt skriva om det historisk dâ jag tror att ni fâr mer fakta via nätet. Jag skriver lite om vad jag upplever och kan försäkra er om att det gâr mânga tankar i genom skallen, när man fâr sâ mycket egen tid. Jag kan bara hoppas att nâgon blir inspirerad och tar chansen att göra nâgot likande. Att fâ äga tiden är mer värt än man kan tro. Idag har jag tvättat, men annars gör man ju inget mer än planerar för nästa dag och tänker pâ nära och kära. Lammet har som jag tidigare sagt blivit mer harmonisk och har till och med börjat bli riktigt trevlig. Idag fick han sitta pâ en âsna och rida en bit, synd att jag inte kan förmedla denna bild. Nu skall ja gâ och äta en bit. Innan dess mâste jag berätta om gârdagens matbekymmer.
När jag kom ut i Pamplona var det 1000-tals människor ute, och det enda som fanns var turist fällor eller Tappas ställen. Man kom inte fram sâ det tog mig 1,5 timme innan jag fàtt en bit tappas och öl i min hand. Jag hade nog inte rätt teknik skall träna pâ det. Sâ ikväll blir det ställets buffe.
Alva och Tiffany vann Agilityn och kom 3:a i lydnad, sâ där har vi lite att jobba med. Har ingen rapport om tiderna frân vâra Göteborgslöpare. âterkommer med det. Ha en trevlig lördag, vi hörs.

Efter Pamplona kommer Puente la Reina

Startade morgonen med att fundra över vilka val jag har och vad som känns bäst. Tog ett snack med lammet som efter vâr senast holmgâng varit synnerligen tillmötesgâende. Lammet tycker att vi lämnar och gâr vidare, hans enkla kommentar var "du tror väl inte att de äkta pilgrimmerna sprang omkring och tittade pâ en massa sevärdheter???? finns en tanke i det. Därför gick vi vidare mot nya järva mâl, Cizur Menor, förort till Pamplona. Vi tog en frukost där innan vi började vandringen uppât mot Alto De Perdòn, där det fina pilgrimsmonumentet stâr, det är gjort i smidesjärn. Det var en tuff uppgift med tanke pâ gârdagen men när jag väl var uppe var det en fantastisk vy ner över Pamplona och alla odlingar, när man väl är uppe ser man alla vindkraftverk, här i Nervarra har man satsat kraftfullt pâ vindkraft. Synd att jag inte kan förmedla bild, det ser bâde bra och skrämande ut. Men man är faktiskt självförsörjande pâ el. Efter det var det nerât förstâr inte varför det skall vara sâ svârt att bygga en bro över alla dalar sâ man kan gâ utan upp och ner???
när jag gâtt nära 19 km ställs jag inför en stor frâga när man gâr Kommer tillbaka euron slur

Ibland nâr man längre än man tror!!!

Planen var att stanna i Zubiri eller Larrasoana men benen vilille mer och jag träffade pâ en trevlig engelsman frân södra London som ocksâ var sugen pâ att utmana kroppen: Ja tar det frân början. Jag bodde med c:a 240 andra människor. Det är väldigt strikt pâ härbärgen sâ igâr när jag kom hem 1 minut i 22.00 sâ hade jag glömt att allt släcks klockan 22:00. Lyset gick när jag var pâ väg till toa. Men klockan 5.00 i morse började cirkusen, dâ skulle folk iväg, trots att det var mörkt ute?? Jag fattar ingenting. Vi var ett gäng som bestämt att gâ till Burguete för att äta frukost där dâ man pâ härbäget bara hade automatfrukost. Sâ kan det vara i den moderna världne.
Vandring har flutit pâ extremt bra sâ kl 11.00 bestämde jag mig för att satsa pâ Pamplona. Sâ nu sitter jag här i gamla stan i Pamplona och har druckit en stor öl och funderar pâ vad som händer i Sverige. Jag vet att min Alva skall tävla i agillity i morgon och vill därför önska Alva och Tiffany lycka till. Även stortösen Danielle skall ut och utmana kroppen tillsammans med morbror Rolf,önskar er bâda lycka till.
Tillbaka till vandringen, 4,3 mil i ett underbart landskap. Jag har passerat mânga fina byar och om ni gâr tillbaka till mitt inlägg nummer tre eller fyra finns det en hänvisning till vandringen där ni kan följa vilka byar jag gâtt ignom idag för att komma till Pamplona. Visst var det Evert Taube som sjöng om "flickan frân P......... eller har jag fel. En sak är säker här är en tjurrusning en gâng om âret. Tror det är den 7/7 men är inte säker dâ jag inte hunnit utforska staden. Men vilken stad, skall bli kul att utforska imorgon. Sängplats pâ härbärget 6 euro. Tyvärr st¨nger man här ocksâ kl 22.00 sâ jag fâr sluta nu sâ jag hinner äta en bit. Skall äta lite Tappas och en god bit kött, mâste finnas nâgot kvar efter förra ârets tjurrusning. Hjälp mig gärna med att fâ rätt pâ Evert Taube. Önskar er en riktigt trevlig fredag och helg.                                            

Pilgrimsgudstjänst

Oj, nu har jag fullföljt dagen med en pilgrimsmenu samt efterföljande kyrkobesök.
Jag fattade inget med de som talar Spanska var väldigt aktiva. När det blev för trâkit spelade organisten sitt högsta. Det var roligt att vara med men som sagt svârt att hänga med. Skrev inte om utsikten över pyrénéerna. Sâg inga snöklädda toppar men det är inte ovanligt att snön ligger kvar.Har sett et antal gâsgamar som patrullerade sitt revir. När det gäller hisorian om Roncesvalles, föreslâr jag att ni söker pâ Riddar Roland, Karl den stores mest beryktade riddare. Nog för idag âterkommer i morgon.
PS Alva "Lammet" var pâ väg grytan idag, men sen jag hotade honom har han skött sig. DS

Första vandringsdagen

En fantastisk vandring, uppstigning kl 06.00, frukost 06.30.
Vandringen började efter jag hämtat ut ett lunchpaket. Uppför 8 km på vanliga vägar till ett fikaställe där kaffet smakade underbart. Vandringen gick vidare över öppna fält med får, lamm och fria hästar. Mitt egen lilla kompis "Lammet" ville stanna och leka.. när han inte fick det blev han gnällig och klagade över att ryggsäcken knirrade. Inte förrän jag hotade honom med grytan blev han tyst. Efter 15 km blev det lunchpaus, Då jag haft uppförsbacke mest hela tiden var det gott att vila. Vidare genom ett böljande landskap. Efter 5-6 km plingade min telefon och Telenor berättade att jag kommit in i Spanien. Jag går genom en "skånsk" bokskog med djupa dalar mot  Roncevalles. Nu går det nedåt, känns konstigt i knäna. Många människor har jag gått förbi idag, ett gäng japaner såg min vattenflaska som är en wiskyflaska..De frågar om det är alkohol i den under mycket fnitter. Absolut sa jag, ren Absolut, mycket stärkande och kaloririkt. På darrande ben når jag klostret i Roncevalles. Jag är nästan först, många volontärer hjälper oss, jag får  säng nr 128. Det ser ut som ett kontorslandskap med många bås, kostar 10 euro. Nu skall det bli en 3 rättersmeny för  9 euro inkl. vin o vatten. Det är lätt att få kontakt med andra vandrare, hade sällskap en stund med en 20-årig kille med fransk mamma, spansk pappa, boende i Belgien och pratade 4 språk! Tyvärr inget foto idag heller......
Efter middagen blir det nog inget disco...ZZZZZZ
Vi hörs imorgon!

Laddar för morgondagen

Det blev ingen vandring i dag. Jag hade tänkt gà c:a en mil för att mjuka upp men det var fullt pà härbärget som jag hade tänkt att bo pà. Det var när jag köpte pilgrimspasset som jag blev varnad att gà hela vägen till Roncesvalles (27 km) med en stigning pà 1400 m. risken var stor att mörkeret hade överraskat mig. Dessutom var det varning för dàligt väder i bergen. Sà jag har hittat ett härbärge som "lammet" ocksà gillar. Övernattning; 3 rätters middag och frukost € 31. Efter som detta är starten för mànga har jag förstàtt att det blir lite kamp om de 120 platserna i Roncesvalles. Imorgon startar jag/vi kl 7.00, frukost kl 6.30.
Under eftermiddagen har jag tagit en rundtur i St Jean Pied de port; en underbart vacker stad med en katedrall fràn 1200-talet. Gogla pà staden sà fàr ni en känsla av hur bra jag har det.Det har varit en làng dag med början i Paris, bodde över nära flygplatsen Charles de Gaulle, flög kl 7.00 till Biarritz tog buss till Bayonne, ocksà en vacker stad, därifràn  blev det tàg till St Jean................. Nu sitter jag och tränar pà att skriva med det franska tangentbordet. Det finns inga a med ° över(därför blir det à) och ä/ö har jag hittat ett sätt att hantera men det blir nog fel ibland. M, A, Q sitter fel och siffror fàr man använda shift för att komma àt. Nä, nu skall jag gà och se vilka mina middagskompisar är. Har inte kunnat lösa bild fràgan men det kommer. Slutligen vill jag ge er en ledtràd om det stàr galet:
läget A blir Q  M blir , 
siffrorna om jqg glömer shift blir fràn 1, &é"'(-è_çà.
Fàr väl betrakta detta som hjärnträning. Skall bli spännande att se hur tangenterna sitter pà Spanska.
Vi hörs imorgon

Efter Paris är jag framme i St.Jean Pied de port

hej, nu börjar âventyret. Skriver inte mycket idag. Hqr fullt upp med att fixa boende. Är pa turistbyran, och fick lana internet 10 minuter. Bokstäverna sitter lite annerlunda mot hemma, det beror inte pa min stavning. Kommer tillbaka imorgon med en mer detaljer.

Nu drar jag!!!!

Nu lämnar jag hemmet!!
Allt är nedpackat, men det blev 12 kg, men då jag inte kan bestämma vad som skall bort, får allt följa med från början...
 Min följeslagare "lammet" ser ni längst bak på ryggsäcken som ett litet svart huvud med vitt hår. Han har hängt med oss på alla resor sen Alva föddes. Han ville också gärna gå pilgrimsleden.
Mina mått idag vikt 83,4, midjemått 98 cm, längd 179 cm.
Får se vad det är när jag kommer tillbaka.

Detta känns spännande!

Vi hörs från "leden"

Var det allt???

Nu har jag plockat ihop och tagit bort så det blev denna lilla hög som skall med på vandringen. Efter att tagit del av en mängd olika packningslistor har jag bestämt mig för denna utrustning:
Sovsäck, t-shirt, kortbyxor, varm tröja, regn/vind jacka, kalsonger, strumpor, hygienartiklar, vätsketabletter, tvättklämmor, pannlampa, telefon, laddare etc. Funderade lite över att det nog var lättare förr, innan det elektroniska kom in i bilden.
Jag kommer inte att ha mer än telefonen med mig. Det är inte bara packning utan lite annat praktiskt som skall hanteras. Så nu återgår jag till detta för att vara resklar i morgon kl 16.00. Skall försöka uppdatera er mer innan avfärd. Ni som läser bloggen får gärna göra inlägg om vad ni tycker jag skall rapportera om.

Tiffany är fundersam????

Söndag och packning pågår. Vår hund Tiffany undrar om jag blivit tokig, jag yrar runt i huset och letar efter alla pinaler som skall ner i ryggsäcken.
Tiffany har nog även tidigare ibland undrat över husses mentala tillstånd men nu är hon nog övertygad om att något är galet.
Övriga familjemedlemmar håller sig nogsamt ur vägen och Alva undrar bara när det är hon skall bli av med mig. Min 91-åriga mamma undrar bara vad denna vandring skall vara bra för. Mina vuxna barn Jenny, Marcus och Danielle har inte kommenterat vandringen men man kan av deras miner förstå att de har samma funderingar som Tiffany. Nä, nu får jag återgå till att samla pinaler som kan vara bra att ha med på vandringen. Hej för denna gång.

"utloggad" från jobbet, nu packar jag väskan!

Godmorgon, har nyss hämtat morgontidningen och tagit en kopp kaffe. Nu gäller det att samla ihop både mig själv och alla saker som skall packas. Som tur är har jag Elisabet(min sambo) som håller mig i örat och ser till att jag kommer dit jag skall. Hon är en god reseplanerare och har bokat in mig till Paris på tisdag kväll för att på onsdag fortsätta med flyg, buss och tåg till Saint Jean Pied de Port på den Franska sidan.
För information om min resrutt se nedanstående länk.
www.pilgrimsinfo.se
Min kära tonårsdotter Alva har lovat att lära mig de viktigaste fraserna på Spanska, en livsviktig fras är: una cervesa, por favor.
och nästföljande: una mas, por favor.
Jag känner mig därför språkligt väl förberedd.
Nu gäller det den fysiska packningen, återkommer till detaljer men den får inte väga mer än max 10 kg.
Allt för denna gång. Nu skall jag ut och träna med goda vänner i Nedanbäck!

Dax att lämna soffan.......

nu är det snart dax att följa min vandring. Jag bara förbereder mig.........