söndag 29 maj 2011

Tillbaka i civilicationen?????

Skämt âsido, det har varit väldigt bra anslutning hela tiden sâ gâr dagen var en miss i protokollet när det gäller IT. I övrigt var det ingen miss. En underbar by Hontanas med en egen trubadur som spelade gratis för oss stackars pilgrimer. Han spaelade i 4,5 timmer och var helt otroligt bra även om jag inte förstod sâ mycket. Men det var välkända melodier.
Som spökskrivaren skrev var det  en varm dag igâr det gick upp och ner. Jag missade att tvätta mina fötter i San  Bol vilket var en miss, för tvättar man fötterna där slipper man problem pâ den vidare färden mot Santiago. Men det var varmt och en omväg pâ 1 km sätter ocksâ sina spâr pâ fötterna sâ jag lätt bli.
Jag sâg matchen Barca mot Man United, vilken tur att Slattan har bytt klubb, nu blommar verkligen Barca ut. Vilket spel 3 -1 kunde lika gärna varit 5-1. Man United kan bör nog fundera pâ att spela framât istället för bakât. Härlig stämning i Hantanas, plötsligt höll alla pâ Barca. Man höll öppet hela natten pâ härbärget bara för att alla skulle kunna se matchen, Men det var nog bara c:a 10 npilgrimer som orkade se hela matchen.
Idag har jag haft en helt vanlig dag trots att det är söndag och Mors dag. Ringde min 91 âriga mamma och grattade, hon var imponerad av att jag ringede ända frân Spanien. Vilket fick mig att reflektera över hur pilgrimerna gjorde för 1000 âr sedan? Man firade kanske inte Mors dag dâ???
Jag tänkte berätta om en vanlig dag som pilgrim. Uppstigning för min del kl 6.00 för att börja gâ c:a 6:30, lite sinare om jag behöver preparera mina muskler. När jag v¨l kommer ut har jag inte ätit frukost , väljer att börja gâ direkt, för att ta frukost efter 1 - 2 timmar. Första timmen när jag gâr ägnar jag mig ât att förklara för mig själv att jag inte är mer knasig än vanligt och att jag själv valt att utsätta mig för detta. Jag tror att mina muskler försöker tala om för mig att jag är en idiot men det gäller att se MÂLET och bita ihop. Här har jag ingen hjälp av Lammet han sitter pâ den "ondes" sida. Efter c:a en halvtimme börjar den positiva hjärnhalvan att ta över och sen gâr det bra. När jag sen kommer fram till nästa by och de har en bar som är öppen känns allt genast mycket bättre och när jag sen gâr vidare, har allt släppt och man gâr som pâ moln. Denna känsla gäller det att ta tillvara därför gâr jag minst 2 timmar vilket innebär 1-1,5 mil beroende pâ hur sträckan ser ut höjdmässigt. Idag gick jag fram till Castrojeriz en by med en intressant historia här finns lämningar efter Romare och Kelterna sägs ha varit de första invânarna, byn var skâdeplats för ideliga strider mellan Morer och Kristna.
Här fanns under byns storhetstid 4 kyrkor och lika mânga sjukhus. Idag har byn 990 invânare.
Här stannade jag kl 815 efter en vandring pâ 10;4 km och intog en vanlig frukost. Den bestâr oftast av apelsinjuice(färskpressad) sandwich med ost och skinka, kaffe. Här brukar jag ocksâ tanka vatten för nästa etapp. Efter stoppet bar det av brant uppför under nästan 2 km , men det var mulet sâ det gick fint och jag pausade inte  förrän jag kom fram till Boadilla del Camino, jag gick fel och följde en asfaltsväg men de som gâtt rätt kan bara bekräfta att den vägen var lika trâkig. Tänk er 7 km pâ en nästan spikrak väg.
Dâ gäller det att tänka positiva tankar, vilket jag gör nästan hela dagarna. Att vara frisk, ha möjligheten att fâ uppleva detta och mycket annat hinner passera hjärnan. Väl framme i Boadilla ât jag lunch pâ det ställe jag skulle ha bott pâ men jag tyckte att jag var fräsch sâ jag ât en god sallad och kan rekommendera er som tänker gâ leden att försöka bo här. Det finns pol och en helt underbar trädgârd. Hittade en hel del av gârdagens bekantskaper här som stannade. Kl 13.00 drog jag vidare mot Frómista som ligger c:a 7 km framât. Är framme kl 14.10 vilket är bra. När jag är framme gäller det att stämpla in och fâ en sängplats. Underslafarna är ofta upptagna. Sâ även idag fick jag en ovanslaf, oftas har de inga galler sâ det gäller att hitta en som stâr mot en vägg. När detta är gjort, är det dusch och tvätt som gäller. Sen kommer belönningen, en öl och lite socialt umgänge. Slappar lite och sen gâr klockan snart mot middag, om man äter pilgrimsmenu är det oftast kl 19.oo som gäller. Sen tar det lite tid att hâlla er uppdaterade, hoppas ni uppskattar mina inlägg.
Froómista är en stad som pâ grund av sin kyrka, San Martin frân 1066, har en stor turisttillstömning. Massor av bussar kommer hit. Kyrkan är den ända som är kvar av ett Benediktinerkloster som grundades av Doña Mayor hustru till Sanches III (den store) av Navarra, som jag tidigare hänvisat till.
Pâ vägen hit gick jag parallelt med Canal De Castilla som grävdes pâ 1800 talet och var avsedd att transportera säd frân omrâdet.. Froómista har idag c:a 1000 invânare. Ikäll skall jag äta tillsammans med de första Svenskar och en dansk kvinna. Skall bli kul. Nu skall jag kolla in kyrkan. Mâ väl.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Härligt att få prata lite svenska.. förvånar mig att det inte är fler skandinaver. Vilka är de vanligaste nationaliteterna??
undrar Bettan

Stefan sa...

Du har rätt inställning! Det gäller att tänka positivt och det vet jag att du gör. Det är mycket trevligt att följa dig på din vandring. Stefan

Anonym sa...

Vi följer med stort intresse Dina tankar och erfarenheter under pilgrimsvandringen. Kombinationen av stark vilja, posittivt tänkande och lämpligt bränsle (mat och dryck av olika slag) kan få även trötta fötter att förflytta sig framåt. Relationen med Lammet behöver dock förbättras så att teamet klarar strapatserna i harmoni. Vi har därvid ett tips där allvaret står i fokus, Öland från norr till söder, bara 14 mil, med massor av orkidéer, fåglar (300 arter), kossor får/lamm. Vi har rekogniserat i dagarna tre och kan ge Dig fler kulturella uppdrag.
Vi har god daglig koll på Dina tre kvarlämnade tjejer. Det finns hittills inget uppseendeväckande att rapportera. Det är bara att vandra vidare. Good luck! Kerstin o Ingvar

Anonym sa...

Nils-Alves
Det är fantastiskt att följa bloggen.Man åker hem vad är det första man gör. Går in Nils blogg och läser om äventyret. Jag blir inspirerad att gå och uppleva atmosfären.
Ingvar

Sara sa...

Nils-Alve... Klart vi uppskattar dina inlägg...!! Läser varje dag och lever in i ditt sätt att skriva så det känns nästan som jag själv vandrar :-) Du är helt otrolig, kämpa på!!
Sara och Lars.

marcus sa...

Hade jag inte vetat bättre så hade jag nästan trott att du börjar gå och bli religiös med alla dessa kyrkobesök :) // Marcus