Inga foto men väl lite statistik.

Hej, nu har jag firat midsommar hos goda vänner i Immeln och ätit god sill och tagit en nubbe. Kan tala om att jag också har blandat min egen dillsnaps, tre kvistar dill och 75 cl vodka låt stå i 36 timmar. Det blir gott, om ni vill runda av smaken tillsätt en sockerbit eller en liten tesked honung.
Tyvärr har jag inte hunnit att redigera alla mina fina bilder. Dels pga av den lilla listan som Bettan knåpat ihopa, det var bara att börja uppifrån. Så illa var det inte men det är svårare med tiden nu när man är hemma. Men jag kämpar på. Skall förmedla lite annan statistik och mina mått:
Börjar med måtten, för er som varit med från början minns att midjan var 98 cm nu är den 93 cm = 5 cm
Vikten var 83,6 nu är den 80 ,2 = 3,4 kg.  Längd som tidigare 179 cm.
Leden är 82 mil, (uppgifterna om längden på leden kan variera). Jag har tagit buss och taxi 5,3 mil och gått 76,7 mil på leden. Men med tanke på allt jag gått sidan om har det nog blivit mer än 100 mil. När jag var i A Coruna gick jag nog 4-5 mil och i städerna har jag gått en hel del.
Men om jag gått på leden 76,7 mil har min genomsnittliga dags etapp varit 2,8 mil. Jag har vandrat 27 dagar och haft 5 vilodagar.
Jag har under vandringen mött 12 Svenskar, 7 danskar, 8 norska och 7 finnar. I övrigt har det varit en hel drös tyskar, spanjorer, fransmän och italienare. Övriga nationer har varit från Korea, Japan, Kina, Indien, Belgien, England, Irland, Skottland, Grekland,   Slovakien, Tjeckien, Serbien, Schweiz,  Kroatien, Rumänien, Ungern, Polen, Ryssland, Lettland, Litauen, Ukraina, Österrike, USA, Australien, Mexiko, Chile, Panama och Egypten. Detta var de nationaliteter som jag träffade på under vandringen.
Lammet påstår att vi även skall räkna in Kyllingaröd som ett eget land och våra kära grannar vill att Forsakar där vi har vårt sommarboende skall vara en egen stat. Men jag är tveksam om övriga Sverige går med på detta så vi får hålla oss till övriga offentliga stater, 36 stycken som jag mött personer ifrån.
Jag tycker detta är fantastiskt och till er som funderar på att gå, sluta fundera. Det är bara att skriva in i kalendern när ni skall göra det.
När jag kom hem fick jag en ny titel av mina grannar, Biskop av Forsakar(för er som inte varit här gå in på nätet och kolla upp). Jag skulle ta fram ett valspråk och det publicerar jag nu:
"Lev i nuet och planera för sen" Lammet har ett eget "Ät medan gräset är grönt" Må väl jag återkommer med bilder.

Hemma och dagen före midsommar.

Hej alla som följt min vandring. Nu har det blivit vardag igen och listan från Bettan har jag börjat att beta av. Detta är min andra hela dag hemma och nu har jag börjat smälta vandringen. Men det tar några dagar till innan jag är klar med redigeringen av mina 475 bilder. Mitt mål är att vara klar med detta tills på måndag. Så glöm inte att gå in med jämna mellanrum till denna sida.
Nu önskar jag er alla en riktigt skön MIDSOMMAR med lek, sång, god mat och många goda vänner omkring er.

Semester före hemresan

Hej och tack för alla snälla kommentarer. Jag har redan börjat min förberedelse för Göteborgsvarvet. Driv nu inte Doris för hârt utan njuta av hennes framgângar i stugan. Jag ser fram emot att komma till (h)Immelen och dansa kring stângen och äta det traditionella som hör den svenska midsommaren till. Ingvar jag kommer och gästar dig för en whisky, fast du dricker väl inte whisky med tanke pâ din GI diet??? eller kan man dricka kornproducter?? Det blev inget bloggande igâr, pga att Clas och jag for till flygplatsen och hyrde bil. Vi körde sen till världens ände och blev riktigt hänförda. Det var en fantastisk kustremsa och mânga smâ fina byar med fiskebâtar och vackra byggnader. Tyvärr har den ekonomiska verkligeheten slagit till med full kraft och det stâr mânga hus tomma och mânga pâbörjade projekt som helt har avstannat. Men i Finisterre fanns inga tecken`pâ detta utan samhället levde sitt liv mycket tack vare alla pilgrimer som kommer hit. Ända ute pâ udden är det meningen att man skall bränna sina skor när man kommit fram men jag har ju denna tur kvar att göra sâ jag fâr ta med mig skorna hem trots att de luktar förfärligt.Efter det körde vi till Muxia där man har hämtat symbolen för pilgrimsvandringen, snäckan. Det var ocksâ ett fint ställe. Detta äventyr tog hela dagen och vi var inte hemma förrän kl 20.00. När vi kom tillbaka till Santiago var det demostrationer sâ bussen kom inte fram utan vi fick en kvällspromenad. Ni har förmodligen sett alla demostrationer här i Spanien. Det är ungdomarna som demostrerar genom att tälta pâ centrala platser i storstäderna och sen genomföra demostrationer. Arbetslösheten bland ungdomar mellan 18-25 uppges vara c:a 48 %. Tyvärr upplever jag en uppgivenhet bland mânga man möter här i Spanien. Men jag hoppas att man skall fâ ordning pâ detta. Har idag varit inne och sett pâ vâra nyheter och Grekland och USA är tydligen spöken som drar ner börshumöret. Men just nu struntar jag i det för nu skall jag och Clas gâ en shoppingrunda för att avsluta dagen med en god middag. Lammet har ocksâ för avsikt att slâ sig¨lös och gâ pâ Lammdisko ikväll, han har varit pâ klövmanikyr idag. Mâ väl sâ kommer en slutsummering under veckan.

Med stor ödmjukhet kan jag meddela att jag kommit fram till MÂLET

Santiago de Compostella kl 11.45, oj vad skönt. Elisabet har sett mig pâ torget framför katedralen. Sara och Lars hoppas ni hinner läsa detta innan ni ger er av till Kreta. Jag och Clas började sista dagen Arca Do Pino kl 7.00. I Lavacolla fick vi tvätta oss noga sâ vi inte luktade för mycket svett vid framkomsten. Sâ gjorde medeltida pilgrimer sâ det var bara att rätta in sig i denna rutin. Därefter fortsatte färden mot Monte Gozo, det var frân denna kulle som man kunde se katedralens torn för första gângen. Dárför fblev det glädjens berg, "Mon Xoi". Sen gâr vandringen förbi ett spetälskesjukhus och en kyrak sen är det att trava genom den moderna delen av Santiago innan man nâr gamla stan och ser sâ smâningom katedralen. Man gâr igenom den romamsla porten , Portico del la Gloria, vilket betyyder ärans port. Jag har nus ett mànga katedraler runt om i världen men aldrig nâgot liknande denna. Kan bero pâ glädjen av att ha kommit fram men att bygga nâgot sâdant pâ, 46 âr mellan 1165-1211 är mer än imponerande. När vi kom fram hade jag och Elisabet kontakt sâ jag kunde vinka i kameran som satt pâ katedralen. Man sänder med 3 minuters förskjutning pâ vad som händer framför katedralen. Kl 12.00 var det mässa fär pilgrimer och andra. Ritualen fär oss pilgrimer är att gâ in och lägga handen pâ den mittersta pelaren och sen fortsätta fram i den högra gângen, där det finns trappor upp till Santiago(Jakob heter sâ pâ Spanska). Sen bar det av till kontoret för att fâ bekräftelsen pâ att man gâtt, vilket sker med ett diplom. Jag har härmed blivit omdöpt till Nicholaus-Alve Olsson. Nils fanns inte i den Spanska namnboken, däremot Alve!!!!
Det känns väldigt bra att ha kommit fram och att jag har fâtt njuta av dessa underbara dagar med mânga möten med människor som varit helt fantastiska. Jag har ocksâ fàtt lära mig en massa saker om bâde mig själv och andra. Lammet har ocksâ varit osedvanligt ödmjuk under dagen sâ vi tackar alla som följt oss under vandringen och hoppas att ni följer oss nâgra dagar till. Jag, Lammet och Clas kommer att âka ut till kusten för att se var man tog i land Jakob, nâgon mer vandring de närmaste dagarna blir det inte.
Tack alla och häng kvar. Ha en bra lördag.

18 kilometer kvar sen hag jag tassat c:a 1 400 000 fotsteg!!!!!

Är det konstigt att man har lite ont i benen, tänk att när jag är framme imorgon har varje fot stött i marken 700 000 gânger. Idag har vi haft en lite tuffare vandring än tidigare dâ det regnat. Vi började dagen med att passera 6 dalgângar, vilket innebär upp/ner lika mânga gânger. Det har i övrigt inte varit nâgra sensationella byar under dagen. Har fâtt känslan av att byarna här är mer moderna eller helt nedläggningshotade. EU lägger ner mycket resurser pâ infrastrukturen här. EU är inblandade i nästan alla vägbyggen som pâgâr. Det är roligt att se att alla kostnader redovisas och vilka som betalar. Efter en förmiddag med upp och ner landade vi pâ en bar lângt ute pâ landet och ât en försenad frukost/lunch. Lammet hade för ovanlighetens skull stuckit i förväg, sâ när vi kom fram finner vi honom i knät pâ en vacker spanjorska och en öl i klöven.
När vi kom in ville han inte kända ossHan tittade bort och lät sig masseras över ryggen. Jag tror att Lammet har för avsikt att stanna kvar men jag har berättat för honom att snart är det lammtider och dâ âker man in till staden och sen är man borta. Mâste passa pâ att rekommendera en liten fin uppsats om en ko som finns pâ You Tube, sök pâ "uppsatsen om en ko" det är Alva som hittat den.
Som jag skrev inledningsvis är det bara 18 kilometer kvar, det känns onekligen lite konstigt men samtidigt skönt att fâ avsluta detta och komma hem till Svedala igen. Men jag kommer att fortsätta att skriva ytterligare nâgon tid för att fâ ett bra avslut pâ detta äventyr. Jag tycker det har varit roligt att skriva och hoppas att alla ni som följt mig har haft nâgon glädje av det jag printat ner. är medveten om att kvaliteten inte alltid varit den bästa men det är ibland svârt att skriva när folk stâr bak och vill ât datan. Till Gunilla vill jag bara säga bättre sent en aldrig, roligt att höra av dig. E2, du är en fantastisk tillgâng och har gett mig mànga bra infallsvinklar pâ det jag hâller pâ med. E1 ställde en frâga efter Göteborgsvarvet "hur lâng tid hade det tagit för dig med tanke pâ att Rolf och Danielle hade klarat det under 2 timmar. Svaret är 4 timmar och 12 minuter. Ingvar, jag blir sâ imponerad över hur du utvecklar dina intressen. Jag har tagit en del foton pâ blommor som vi kan utforska när jag kommer hem. Ser ocksâ fram emot en whiskykväll. Till alla er andra önskar jag en riktigt trevlig helg och sluta inte att läsa bloggen, jag kommer att lägga ut en sammanfattning och ett litet bildspel.

Portomarin till under 6 mil kvar till Santiego

Nu har jag inte lângt kvar. Clas och jag har gjort en fantastisk insats idag. Jag köpte tabletter igâr (som Cornelius skrev i sitt brev frân kolonin, av en jätte trevlig tjej pâ Pharmacis) Voltren. Hon lovade att jag skulle klara mig fram till Santiago om jag tog nâgra sâdana. Sagt och gjort jag hävde i mig 2 igâr och imorse hade jag inte lika ont som igâr och vi har travat pâ 3,7 mil men de sista 4 fram till en stad som heter Melide tog vi taxi. Dâ var all verkan av tabeletterna borta och det var fullt pâ härbärget i Leboreiro. Vi fick inte plats pâ härbärget i Melide sâ vi har tagit in pâ ett privat Albergue. Det är helt ok,vi kom fram sent. Portomarin var en ovanlig stad med tanke fâ flytten av hela byn(delar av den), den var häftig och det var inte en litn kyrka man flyttade sten för sten. Vi började vandringen kl 7.00 och var framme i byn där vi tänkt bo kl 15.30. Vandringen idag har varit väldigt fin och vi har passerat 10 smâ byar innan vi kom fram till M
elide. Vi har ocksâ kommit in i provinsen La Coruña som ligger i regionen Galecien. Här är fortfarande mycket jordbruk och lite vinodling. Vinodlingarna ligger lite mer söderöver. Men man har goda lokala viner speciellt vita. Man gör liksom alla andra vinproducerade länder sin egen "snaps" som smakar lite olika pâ varje ställe enligt urbefolkningen här. Vi har idag prövat tvâ och kan konstatera att det finns godare, men det gâr att dricka. Tack Stefan för din uppmuntran, jag medicinerar som du förstâr nu med bâde tabletter och nâgon form av hembränt sâ fram skall jag. Efter dagen etapp har jag tror jag att det kan bli lite kortare imorgon för att glida in i Santiego pâ lördag. Lammet har idag pâ inrâdan frân Alva krupit tillbaka till min ryggsäck och jag fàr inte lâta honom sola i ugnen med vitlök i "benhâlorna" enligt Alva. Sâ han har varit lite smâ putt idag. Men han ser ocksâ fram emot att komma fram och fâ komma till havet igen.
När det gäller utspelet frân Ingvar kan jag bara konstatera att i Kyllingaröd spelas ingen fotboll pâ korpnivâ.
Om inte Galdsax kan ställa upp med ett riktigt lag kan det nog inte bli nâgon match.
Synd för det hade varit roligt att se Gudrun pâ plan. Mâ gott alla, sâ hörs vi imorgon.

Portomarina, lâter som en sjöstad men är en stad med damm

Hittade Clae i Lugo efter mycket förseningar, det var mânga som ville med bussen frân Santiago de Compostella. Lite underligt, först âker man buss till Lugo- Sarria för att gâ samma sträcka tillbaka. Vi människor är underliga. Sara du har rätt jag fâr inte glömma Lammet nu när Clas har kommit. Idag fick han sitta högst upp pâ Clas ryggsäck, den är mycket högre än min. Sâ han fàr verkligen njuta nu. Han fàr dessutom enormt mycket uppmärksamhet längs leden. I början trodde jag att det var mig alla tittade pâ men efterhand har jag fstâtt att det är Lammet som är i centrum. Han har nu befunnit sig pâ och omkring leden i 27 dagar sâ han är välkänd här nere nu. skar Sara, Lars och DAn m familj riktigt sköna semestrar. Själv skall jag tillsammans med Clas ta mig fram till Santiego. Idag har jag bildbevis pâ att det är mindre än 10 mil kvar. Sâ pâ lärdag eller söndag hoppas jag gâ in i Katedralen i Santiego. Men ni skall veta att det känns i benhinnorna. Men nu är det bara envishet och jävlar anamma som behövs.
Dagens vandring har varit väldigt bra mycket uppför i början och sen tyvärr ner igen men jag har lärt mig att gâr det upp sâ gâr det ofta lika mycket ner, man nâr pâ nâgot sätt en nollpunkt.
När det gäller Ingvars frâga efter Kyllingaröds IF sâ kan jag bara notera att under min aktiva tid vann i alla matcher som spelades pâ denna underbara arena. Tyvärr blev det bara en, sen skulle korna släppas ut pâ betet. Vi vann Matchen mot Huaröd med 6-0, men Huaröd lämnade in en protest till internationella fotbollsförbundet och hävdade att det var för mycket koskit pâ plan. Tänk om fâtt mötta Glasax!!!!!vâgar inte tänka pâ resultatet.
Clas är pâ gâng sâ imorgon skall vi gâ 30 km om mina ben tillâter.
Lite om byn Portomarin, den flyttades pâ 60 talet dâ man skulle anlägga en damm i den dalgâng som byn fanns. Man flyttade byn upp pâ höjden sten för sten. Precis som man gjorde med Knäbäckshusen utanför Kivik. Det är därför intressant att se hur man skapat en ny-gammal by.
Mâ väl vi hörs imorgon.

Adjö A Coruña, nu väntar de sista milen till Santiego de Compestela

Nâgra dagar i en vacker stad gâr fort. Lämnar nu A Coruña för att möta upp Clas i Lugo. Har förstâtt att det kan vara svârt att kommentera pâ bloggen. Men tror att man skall använda "anonym" för att fâ igenom meddelandet. Varför det är sâ begriper jag inte men det är mycket man inte förstâr. Om nâgon vill ställa frâgor om vandringen kan ni använda min mail nils-alve@live.se. Helena och Marie har ocksâ lovat att besvara frâgor, lämnar därför Helenas mail helena@westerlundfroling.com . De har ju valt ett annat sätt att gâ leden.
Jag vet inte om det är nâgot svenskt flygbolag som har flyg till A Coruña, men om det är det, kan det vara ett alternativ till att flyga via till Santiego. Tror att flygplatsen heter Alveres...... är inte säker. Det gâr bra bussförbindelser ner till Lugo som tydligen är knutpunkt för mycket av busstraffiken i den Galiciska delen av Spanien.
Nu ser jag verkligen fram emot att fâ trava pâ de sista milen. Har laddat och känner mig riktigt sugen pâ att gâ igen. Benhinnorna är fortfarande lite ömma men nu kan inget hindra mig frân att nâ mâlet. Clas och jag börjar frân Sarria i morgon och tror att vi kan vara framme om 3-4 dagar, beroende pâ dagsformen och hur kuperat det är. Man gâr lite kortare distanser när det är kuperat. Men man mâr bättre i benen, för det blir lite omväxling. Jag har märkt att mina tassar mâr bäst av stigar och tycker inte om asvalt. Lammet bryr sig inte han bara tycker att vi borde stanna längre här i Coruña. Imorse lâg han och studerade kartan och hade prickat in alla badorter som han tyckte vi borde ägna oss ât istället för att traska pâ trâkiga stigar och vägar i inlandet!!!!
Igâr skulle jag ätit en riktigt god middag pâ en av regionens bästa fisk-och skaldjursrestauranger. Men det var mândag och flertalet restauranger var stängda. Det är inte semestertider ännu här. Sâ det fick bli en god Entrecóte isället.
Mâ väl sâ hörs vi imorgon.

Vilken stad A Coruña är, hit skall ni âka om ni vill ha bâde bad och vandring.

Vill börja dagen med att be Helena om ursäkt för felstavningen, men hänvisar till det dialektala. I fortsättningen skall jag vara noga med stavningen. Men det är inte sâ lätt, jag tänker fortare än fingrarna, dessutom mâste jag trycka tvâ gânger för â, ä och ö. Som ni förstâtt är jag pâ semester i Coruña för att vila upp mig. Men jag kunde inte undvika att ta en promenad idag pâ förmiddagen runt hela staden. Kan bara konstatera att detta är en av de mest underbara städer jag varit i. Nâgot för min närmaste hemstad Kristianstad att ta efter, här har man satsat helhjärtat pâ turismen. Inga arenor som stjäl pengar frân riktiga satsningar som drar turister. Här har man gjort en led kring hela staden pâ c:a en och en halv mil. Man har pyntat staden och för att vara attraktiv för Spanjorer i första hand men man har all information även pâ Portugisiska, Franska och Engelska. Som jag sagt innan gâ in pâ nätet och läs om staden. Staden är administrativ nav i omrâdet och man lever pâ administration, hamn och turism. Jag har det väldigt bra och trots att jag inte kan ligga stilla och vila benen, tror jag att detta är riktigt bra för min kropp. Ni kan bara gissa vad som är specialiteter här, just det fisk och skaldjur. Ikväll skall jag frossa i detta, trots att det kommer att göra ont i plânboken. Det är ändâ ett väldigt bra kostnadsläge här, fast lite dyrare än i inlandet. Som ni förstâr kollar jag inte pâ priser dâ jag ändâ inte kan bära mer. Men till Ingvar vill jag bara säga tack för inbjudan till en Whisky kväll, jag tar med mig Brandyn Terra 10 âr, oj, oj dâ pratar vi solsken. ¨För er som aldrig smakat en riktig Brandy, välkomna till Forsakar sâ skall jag bjuda er pâ solsken och russin pâ flaska. Men ni fâr skynda er för det kommer att gâ ât fort. Ett stort tack till alla er andra som kommer med kommentarer pâ min blogg. Ni skall veta att jag uppskattar att höra av er som läser. Ett speciellt tack till Lisorna och speciellt till grannen Lisa som upplyser mig om ogräset. Hon borde veta att det är pâ grund av ogräset som jag vandrar. Har tänkt uppskjuta hemkomsten tills snön dykt upp igen.
Väderleken här i Coruña har inte riktigt varit pâ min sida, det har idag varit omväxlande regen och mulet. Men det gör inget dâ staden är sâ vacker och sol fâr jag nog när jag kommer hem.
Ni som funderar pâ Bornholm glöm inte att anmäla er, bornholmsmarschen.dk. Jag tror att det är adressen.
Själv kommer jag nog inte att vandra denna gâng men har ändâ vandrat en gâng mer än Ingvar.
Nu sitter jag och blir lite flummig, kan bero pâ att det regnar ute och jag har inget annat för mig än att sitta här och pladdra. Mâ väl sâ hörs vi imorgon.

La Coruña eller A Coruña och varför är jag här???

Hej alla som saknade mitt inlägg igâr, nu är jag tillbaka och tänker skriva om bâde gârdagen och nâgra dagar framöver. Har nämligen landat i A Coruña som är regionens 2:a största stad, tilllika hamn-och badstad men en strand inne i staden. Hur och varför jag är här kommer jag till, först skall jag skriva om gârdagen. Den började med en fantastisk vandring frân Triacastela till Samos. Samos är känt för att ha västvärldens äldsta kloster, Monasterio de Samos som grundades pâ 400-500-talet. Sedan 900-talet är det Benediktinerorden som styr klosteret. Det är en fantastiks byggnad och idag inrymmer det ett härbärge med 90 bäddar i en stor sovsal. Jag gick pâ rundtur här, oj vilka mâlningar som beskrev en massa händelser som var svârt att förstâ dâ munken som guidade bara pratade Spanska. Men det var väldigt vacker, gâ in pâ nätet och läs. Efter det valde jag fel väg och hamnade 8 km längre än jag velat vilket inte var bra för mitt stackars ben. Nâdde iallafall Sarria där jag skall möta Clas, kl 14.30 efter nästan 26 km.
Elisabeth hade bokat in mig  A Coruña för att invänta Clas. Tâget skulle gâ kl 18.37 sâ jag gick till turistinformationen och fick fram att det skulle gâ en buss 15.15. Sâ nu blev det brâttom, bussen gick till Lugo för byte till A Coruña. Det var 1,5 väntan i Lugo vilket jag tänkt använda till att skriva ett inlägg men det fanns tyvärr inget internet. När jag väl kom fram till Coruña fanns det inget fungerande internet pâ hotellet. Därför skriver jag inte förrän idag.
Nu skall det bli skönt att koppla bort allt vad pilgrimsled hetter och bara strossa, sola och myssa tills Clas dyker upp. Coruña ser väldigt trevlig ut, har varit pâ turistinformationen och skall nu ut och sola trots att det är lite mulet. Har sett att folk är pâ stranden ändâ. Imorgon blir det slappa för att pâ tisdag hämta upp Clas i Lugo. Sen börjar de sista 11:a milen fram till Santiego. Det känns skönt att vara sâ nära och att fâ komma hem och fira midsommar, med sill och snaps. Mâ gott. Lammet hälsar att han tycker att vi borde varit här hela tiden och inte fjantat omkring pâ pilgrimsleden!!!!!!!

Oj, ibland är även Spanien utan IT.

Tack spökskrivaren för din fina uppdatering igâr. Det var en dag med fantastisk vandring, började i Trabadelo pâ 590 m och avslutade i La Faba. Det är ett b i La Faba för er som vill söka pâ nätet. Vandringen upp var omväxlande och fin. Dâ jag har dragit ner pâ längden i min vandring har jag kommit fram fort även om det gâr brant uppför. Det var härliga stigar o underbar utsikt. Byarna är tyvärr mer eller mindre pâ tillbaka gâng. Pâminner lite om när jag cycklade genom norra Sverige. Mycket stod tomt även där och tendensen är tyvärr den samma i dessa norra delar av Spanien. Fantastiskt vackra byar med mycket av stenhus och i mânga av byarna även halmtak. I de byar som "lever " är det de äldre och nâgra unga med intresse för smâbruk. I dessa delar av spanien är det ganska fattigt och det är väldigt mycket jordbruk och industiellt är det brytning av olika metaller och sten. Vintillverkningen är som jag beskrev tidigar pâ uppgâng men det är inte lätt att slâ sig in pâ en redan överetablerad marknad. Hur skall det gâ för den svenska vin satsningen???? när man här i detta distrikt säljer viner med minst samma kvalitet för 4 euro/3 liter!!!!!
Ungdomarna i dessa omrâden söker sig mot de stora städerna och det kan man förstâ. Det händer inte mycket i dessa delar. För er som blivit inspierade av min blogg, fundera inte för länge pâ om ni skall gâ eller inte. Jag tror att denna led inom en 5-10 ârs period enbart bestâr av barer och byar som som lever av Pilgrimer. Dâ blir den inte sâ intressant att gâ. Jag har av flera som gâtt mânga gânger hört att de tycker den redan nu har blivit mer kommersiell. Men fortfarande kan man bo hygligt billigt och maten är hyfsad. Drycken är mer än hyfsat billig, men när man vandrar har man inte sâ stor nytta av det. Däremot är det spännande att se vilka som har ett intressa av att ta hand om oss pilgrimer. I vissa byar är man helt kvar i det gamla med en bar som inte har förändrats under de âr som pilgrimsvandringen tagit fart. Det var inte förrän prästen i  O`Cebreiro, Elias Valiña Sampedro, skrev om pilgrimsleden i boken El Camino de Santiago frân 1985  som intresset för leden tog fart igen. Det var ocksâ Elias som märkte upp hela leden med de gula pilarna. Jag är imponerad över hur väl leden är uppmärkt.
Som vanligt hoppar jag lite när jag skriver, men jag mâste berätta om gârdagens härbärge i La Faba. Jag kom dit tidigt och det finns endast 36 platser. Men trots att vi var ett 10-tal som kommit fram och allt var klart fick vi inte checka in. Däremot bjöd man pâ tee och kaffe, körsbär. Damen som var värd pâ stället hade tvâ andra volontärer till hjälp och hon gjorde god reklam för aftonens pilgrimsgudstjänst, kl 20:00. Härbärget var fyllt av tyskar som ocksâ dök upp tidigt och hade en blöt eftermiddag och kvällsvard. De var med andra ord övertankade och som tyskar kan vara ganska högljuda. Gudstjänsten hölls av tvâ munkar som kom körande i en ny fin bil. De tog gärna bâde en ö och cigarett, när det bjöds före andakten. Men de höll en trevlig andakt som handlade mycket om att hâlla fred mellan olika nationer. Trots att vi bara var 36 och av dessa minst 20 var tyskar fanns det 10 olika nationer representerade. Man äversatte akten till engelska och tyska. Medan huvudsprâket förstâs var spanska. Det var en riktigt bra upplevelse, lite av en meditativ tillställning. Frân denna beskrivning till dagens vandring, den började med en ny stigning p`300 m och när man kom upp fick man belöningen. Vilken utsikt, och vilka härliga smâ byar jag gâtt igenom. Efter 5 km kom jag fram till byn O`Cebreiro som har den äldsta kyrkan längs Caminon, frân 800-talet, gâ in pâ nätet och sök pâ Santa Maria Real. Byn har 29 invânare och ligger pâ 1295 m men den 8 september varje âr vallfärdar 30-40000 människor till byn för att bese Maria med Jesusbarnet frân 1100-talet. Dâ kyrkan är liten bär man ut statyn utanför kyrkan sâ att alla kan beskâda henne. Läs ocksâ om undret i O´Cebreiro. Efter denna upplevlelse vaknade lammet till och började ställa frâgor om när vill skulle lämna Leon distriktet för att gâ in i kanske Spaniens fattigaste provins mystiskast provins Galicia. Jag har lovat lammet att jag skulle ta en fin bild av honom vid denna milstolpe. Därför har lammet varit lite tyst. Han har vârdat sin frisyr och filat klövar(eller vad det heter). Han var riktigt stillig när vi kom fram till stenen som visar att man lämnar Leon och gàr in i Galicia. Omrâdet har c:a 2,8 milijoner invânare och är indelat i 4 under provinser. Den viktigaste staden i omrâdet är Santiego de Compostela. I början av 1900 emigrerade ett stort antal frân omrâdet till USA. Detta pâminner ocksâ en hel del om Sverige och den svenska historien. Det är nästan 1 500 000 som när det är val röstar frân nâgot annat land. Turismen betyder oerhört mycket för denna del av landet. Här hör man ocksâ säckpipan dâ det har varit mycket av ett Keltiskt fäste. Men whisky har de inte lärt sig, varken att tillverka eller tillhandahâlla.Efter O´Cebreiro har vandringen gâtt upp och ner för att sâ smâning om nâ den högsta punkten idag Alto Do Poio, där fick jag en fantastik utsikt. Träffade tvâ tyskar som stannade där, för det var 3:e gângen de gick men aldrig haft sâ bra väder som vi hade idag. Detta var nästan som att stâ pâ Kebenekajse, man sâg milsvis omkring. Sen bar det iväg nedför och när jag kom till O´Biduedo med 5 km kvar till Triacastela tog jag en taxi dâ det gick häftigt nedför, frân 1300 m till 650 m. Ner är fortfarande besvärligt. Har nu landat i Triacastela och checat in pâ ett privat Albergo, 7 euro. Hittade denna lilla bar med ett fungerane intranet, som ni märkt har jag haft ett visst skrivbehov. Hoppas ni orkar läsa allt. Skall tillsammans med spökskrivaren kolla vad jag skall göra de närmaste dagarna till Clas dyker upp. Det skall bli väldigt trevligt att träffa Clas och vandra in till Santiego de Compostella tillsammans. Jag väntar pâ Clas i Sarria, dit kommer jag imorgon.
Ha nu en trevlig helg alla och inte minst Ingvar och Bitte som nog skrev fel om Galsax!!!! det var mer än 20 âr sen man la ner smâskolan där.  Men det är en liten fin by för er som inte har varit där. Ligger strax före Simrishamn. Ett stort tack till E2, Sara o Lars för era fina kommentarer. Rolf har du börjat hârdträningen för nästa ârs Göteborgsslag. Om jag inte är med sâ beror det pâ mina svaga ben. Mâ nu gott och ta ett glas vin.

La Fabba!!

Vilka fantastiska platser Nils-Alve får se!!!
La Fabba har 37 innevånare och ett härbärge... byn ligger på ca 1000 m höjd i ett vackert skogigt landskap. Internet finns inte, så spökskrivaren gör en insats. Det blev 15 km trots det onda benet, men Nils Alve har bara 45 km kvar till Sarria där Claes kommer att ansluta den 14 juni för att gå med de 10 sista milen till Santiago de Compostela.
Han hälsar till alla trogna läsare och vill gärna ha kommentarer och hälsningar!!!

Frân Cacabelos och framât.

Nu bär det va igen frân Cacabelos. Men igâr ville jag gâ in i 1700-tals kyrkan Capilla de las Angustia som ligger i anslutning till härbärget för att se en unik bild av Jesusbarnet som spelar kort med San Antonio de Padua. Men denna kyrka är bara öppen under Juli-Augusti, sâ det missade jag. Det är nog inte det enda jag missat av c:a 1800 sevärdheter längs med Caminon. Landskapet har nu blivit ännu trevligare och idag har jag haft ännu en vacker dag. Caminon har vinglat genom vingârdar och skogar. Fortfarande väldigt goda körsbär längs vägen. Kom fram till Villafranca Del Bierzo kring kl 10.OO, började inte vandringen förrän kl 7:30. Jag hade för avsikt att stanna här men tyckte att byn var trâkig sâ jag tog en fika. Träffade en tjej frân Ungern som tyckte synd om mig och gav mig en salva för benet som hjälpt henne. Vi gick tillsammans en bit men med tanke pâ mitt ben sâ lämnade hon i Pereje. En väldigt mysig liten by, 4 km frân Villafranca, där allt kretasr kring Caminon. Där fick jag en ny salva av nâgra fransmän som tyckte att det sâg illa ut pâ benet.
Jag gâr som ni förstâr just nu väldigt lângsamt utifrân min takt. Men faktum är att mânga gâr i denna lite lângsammare takt c:a 1,5-2 mil per dag. Det tycker jag är charmigt med denna vandring att alla har sitt eget tempo och att man bryr sig om varandra.
Jag hade bestämt mig för att komma fram till Trabadelo en liten by med 160 invânare. Pâ vägen träffade jag pâ Mats frân Göteborg som gâr för 3:e âret i rad. Denna gâng ensam tidigare har han gâtt med kompisar. Han skulle ocksâ stanna i Trabadelo sâ vi slog följe. Han bad mig hälsa till Helene och Marie som han träffade pâ 2010, nu är det gjort. När vi var och ât lunch träffade vi fyra finländare vilket var extra roligt med tanke pâ gârdagens fotbolls resultat. Skadeglädje är den ................ . De tog detta med ro med tanke pâ tidigare resultat i ishockyn, sâ var det med det. Av dem fick jag en ny creme, och ett bandage. Jag har nog aldrig haft sà mycket cremer pâ benen. Nu skall jag gâ och samla ihop mina tvättade saker. Det blir väldigt mycket rutiner när man gâr sâ här. Man kommer fram, tvättar, duschar och äter. Sen är detvila och blogg som gäller.
Väderet just nu är ganska kallt och det har det varit de senaste dagarna. Men som jag skrev igâr har jag inte haft nâgot regn pâ mig.Vet att ni har bra väder i Sverige om man inte är lantbrukare. Det har inte regnat sâ mycket vad jag försâr.

Vikingen är pâ gâng igen, om än med smâ steg

Hej igen och tack för alla snälla kommentarer. Vingârden var ett bra tips har besökt en sâdan idag och provsmakat regionens goda viner.Det var vinkooperativet Viñas del Bierzo, som stod för denna lilla men utsökta provning till en kostnad av 1 Euro. Dâ fick man pröva deras unga 1 âring och Reservan frân 2005. Skall fördjupa mig i vilka vindruvor man odlar. Detta var ett mycket känt vindistrikt men av nâgon anledning slog vinlusen till här men inte i Rioja sâ man fick börja pâ ny kula med amerikanska vinstockar. Nu har man kommit ganska lângt och deras viner blir mer och mer omtalade. Det är tungt att vara vandrare, 3 liter kostar 4 Euro, jag hade inte plats i min packning. Träffade ocksâ pâ tvâ svenska damer som börjat sin vandring i Astroga, vilket är en bra startpunkt om man vill se det bästa av Caminon, Men har man möjlighet kan man ta en vecka Frân Saint-Jean-Pied-De-Port. Att gâ äver platân är nog bara för stollar som ja och antal andra. Pâ tal om stollar kom jag att tänka pâ Beng-Anders, Elisabets kusin, han brukar uttrycka sig om de som är lite stolliga, Cokobelos. Jag har efter en kort vandring men en av de vackraste hitentills med passager genom vingârder och bergen i fronten. Tyvärr skall jag upp och ner frân dem igen men de är vackra att titta pâ. Efter en vilodag i Ponferrada, med som spökskrivaren beskrev, besök hos en massör som behandlade mitt stackars ben i 1,5 timme med framgâng tills efter dagens 17,5 km känns illa igen men det skall nog gâ bra. Kommer att gâ väldigt korta distanser fram till dess att Clas kommer. Dâ blir det tufft igen, men han kommer inte förrän den 14/6 sâ ni förstâr att jag fâr nâgra bra dagar. Ingvar och Bitte föreslog whisky men tyvärr är det svârt att fâ tag i bra men jag har prövat deras Brandy 10 âriga; den var överraskande god. Smakade som en förtättad Sherry med mycket russin. Denna dryck kommer att finnas i Forsakar efter den 20/6, sâ välkomna pâ ett smakprov. Âter till dagens vandring. Avgâng frân hotellet i Ponferrada kl 8.30, har gâtt igenom ett koppel av smâ trevliga byar med, c:a 2-3000 invânare, Compostilla, Columbranos, Fuentes Nuevas. Fuente Cacabelos och landade sâ smâningom i Cacabelos.
Ibland har man tur i oturen, igâr när jag lâg i högläge regnade det nästan hela dagen sâ det var bra, mindre bra var att den kända borgen var stängd mândagar. Fâr väl bli en annan gâng. Stefan jag vill gärna veta hur den sista 1/4 delen gick??? Och Ivar och âsa hur det gâr för Doris i hundskolan. Allt för denna gâng, en annan Pelegrinos har stâtt och tittat pâ mig en Làng stund.

Aj Aj Aj

Den stackars Nils-Alve har ONT!!! Han ligger på sin säng på sitt hotell med benet i högläge. Han har varit hos en "specialist" som masserat hans ben och tejpat honom. Internet fanns inte på hans hotell och han hade ingen lust att promenera i onödan......Tur i oturen så spöregnar det. Återkommer imorgon med en ny rapport/ Spökskrivaren

Cruz De Ferror,pilgrimernas symbol.

Det var med blandade känslor jag gav mig av imorse. Mitt ben har inte blivit bättre och det värker för varje steg. Ett tag trodde jag att jag var som en tiger men även tigrar kan fâ ont. Lammet satt pâ ryggen och hetsade mig för idag var den stora dagen dâ vi skulle kasta vâra stenar och begrunda varför vi utsätter oss för denna vandring. Symbolen är ett järnkors som stâr pâ en 10 meter hög trästör, som är placerad i hög med stenar. Varje sten stâr för en pilgrim och Lamm som passerat. Enligt tradition skall pilgrimen ha med sig stenen hemifrân. Efter denna lilla seans bar det av till Manjárin ett härbärge som drivs av genuin värd. Detta Hárbärge ligger mitt ute i ingenstans och det är inte försett med duschar, men el finns. Överhuvudtaget var det en fin vandring med mycket nedför sâ mitt ben har tagit rejält med stryk idag. Jag har konulterat syster Jenny och Dr Kulik och bâda var entydiga med att jag mâste vila mig i form igen. Volatren är tydligen mirakelmedicinen som skall ge mig kraften tillbaka. När jag kom fram till Ponferrada anlitade jag även den medicinskt kunnige som ibland finns pâ härbärgen. Hans dom löd som övrigas, benhinneinflammation, minst 2-3 dagars vila, om jag har otur upp till 5 dagar. Sâ nu har min omtänksamma sambo bokat ett nytt hotell till mig, dâ man bara fâr bo pâ härbärgen en natt, blir jag tvungen att bo pâ hotell.
Dagen vandring har varit en av de finnaste sâ det är lite synd att smärtan tog bort en del av njutningen. Tur i oturen är att staden Ponferrada med sina c:a 65 000 invânare kan vara värd att lângsamt stossa omkring i under ett par dagar. Jag skall se Castillo del los Templarios, Tempelriddarnas sagolika borg som byggdes ursprungligen pâ 11-1200- talet och har nyligen öppnats efter omfattande renoveringar.Stadshuset som är byggt pâ 16-1700 talet samt fängelset som byggdes pâ 1500-talet. Lammet är nöjd med nâgra dagar i ett stillsamt hotellrum. Nu slipper jag skumpa fram i en ryggsäck. Vi tog en bra bild när han kastade sin jättesten vid korset. Trots min mitt unda ben har jag avverkat 2,4 mil med mycket nedför.
Som svar pâ frâgan frân Lars när jag tror jag är klar är det svârt att säga med tanke pâ nuvarande klenhet. Men runt den 15-16/6 skall det nog vara avverkat om allt gâr som det skall med läkningen av benet. Landskapet har förändrats, nu är det kulligt och här odlas âter vindruvor. Till Helene och Marie kan jag bara meddela att det är först pâ denna sträcka som de goda körsbären dök upp. Men oj vad de var goda. Lammet ât sâ han fâr nog tillbringa natten pâ .......................... Tack för idag, ny rapport i morgon.

Uppe i det blâ,

Idag bar det av uppât. Lämnade Astorga kl 7.15 efter en natt fylld av snarkningar. Om snarkningar kommer frân tvâ hâll blir det stero effekt dâ???? Det var svârt att sova men när man väl hamnat hos John Blund sâ gâr det bra. Men kl 4.30 skall dessa herrar uppp och börja sin nattvandring. Jag har förstâtt varför de gör det, de vill vara först pâ härbärgen för att välja säng. När de väl är framme somnar de genast för att säkert hinna upp 4.30 dagen efter. Jag har funderat en hel del över vad de ser, de gâr i mörker och sover pâ dagen!!!!!! Idag har jag haft en besvärlig dag, jag har helt enkelt tyckt synd om mig själv. Har väldigt ont i höger skenben. Sâ första timmen idag gick ât att ömka mig själv. Men efter mitt första stopp i Santa Catalina de Somoza, där jag mötes av ett präktigt hundslagsmâl, det var en tamhund som brâkade med tvâ vildhundar. Det var lite skrämmande att se, Lammet kröp ihop i ryggsäcken och bad mig vänligen gâ iväg. Jag tror han var lite skraj för att bli hundmat. Det var ett bra stopp, träffade en dam som gav mig en tablett för som jag tror var mot benhinnor som värker. Det verkade som det hjälpte för sen tog jag mig till El Ganso, en liten by med 49 invânare där finns Cowboy Bar, en riktigt fin liten bar som anpassat sig till caminon. Detta har alla byar här upp gjort. För nâgra âr sedan var alla byar pâ väg att dö ut men i och med att EU lagt ner mycket pengar pâ att bevara Caminon sâ lever dessa smâ byar upp. Jag skall ansöka om EU bidrag för Kyllingaröd. Tänk att fâ rusta upp Missionshuset!!!!! Lunchen ât jag i Rabanal Del Camino. Sen bar det av uppât landade i Foncebadón som för nâgra âr sedan hade 2 fasta invânare, men nu tack vare Caminon har det börjat flytta hit ungdomar som rustar upp sina föräldrars hur. Här finn tre härbärgen med hög standard. Jag har just ätit en sen lunch, 13 euro men en härlig köttbit med buljongskokta potatis. Bor pâ ett nytt härbärge med bra standard. Är uppe 1439 meter, och imorgon skall jag ännu högre till Cruz De Ferro 1505 meter. Där skall jag lägga min sten som jag haft med mig frân Kyllingaröd och begrunda varför jag är här. Kan ni tänka er vad Lammet sa när jag berättade om detta, citat "imorgon blir din börda mindre för dâ kastar jag min sten som nog väger 1 kg". Lammet har under hela vandringen lâtit mig bära hans sten. Alva du fâr gâ med Lammet pâ en veta hut kurs.  Nu skall jag lämna över nätet till en spanjorska som titta snett pâ mig en lâng stund. Mâ väl och ha en riktigt bra helg.

Astorga, när flickorna lämnar kommer den fina vandringen!!!!!

spökskrivaren hoppas det är rätt byggnad.......
Vi får se när Nils-Alve ätit sin goda mat och druckit sin goda öl!!
Tack spökskrivaren det var helt rätt bild. Detta är för att börja i slutet, Gaudis biskopspalats, den byggdes av arktitekten Antonio Gaudis. Man började bygga 1889, det tog lite tid men när det väl var färdigt vägrade biskopen att flytta in pga av den fantastiska arkitekturen och de extravaganta kostnaderna. Men jag skall börja frân i morse. Tog avsked av tvâ härliga töser, vâgar kalla er sâ Helene och Marie, när jag kom fram idag frâgade nâgon, var har du gjort av dina systrar????

Helen och Marie tack för trevliga dagar tillsammans, jag hoppas ni fâr kul i Madrid och att Marie fâr en härlig kärlekssem med Johan samt att du Helen tar familjen med och hälsar pâ i Forsakar när ni landar i Skâne.
Jag började gâ vi klockan 7.00, första milen var lika trâkigt gâende som det varit de senaste dagarna. Raksträckor och stor väg bredvid sâ man knappt hör vad man tänker. Puente De Órbigo tog tristesen slut. Här leddes man in pâ stigar och plötsligt var allt mycket roligare. I Puente de Órbigo finns den längsta medeltida bron i Spanien, 200 meter.Gâ gärna in`pâ nätet och läs om den fantastiska riddaren Don Suero de Quiñones, han lär under det heliga âret 1434 ha kastat hansken framför var och en som vâgade passera bron. Därför kom det riddare frân hela Europa för att utmana honom i riddaspelen. Han lär ha klarat av 300 riddare innan han själv föll, det tog en mânad. Han lär ocksâ ha gjort det pga att hans käraste hade lämnat honom för en annan!!! Pâ andra sidan bron kom jag diret in i Hospital De Órbigo, namnet pâ byn tillkom för att Tempelriddarna lät bygga ett berömt sjukhus här. Det kan kanske behövas dâ man fortfarande har ârliga riddarspel här.Sen har jag haft en härlig promenad fram till Astorga. Frân att ha hört alla moterljud frân Volvo, Man, Scania och allt vad lastbilar och personbilar kan heta har sista delen av min vandring idag fyllts av fâgelsâng och grodernas kväkande i kanaler och bäckar. Tack Elisabet för din klockrena reflektion om vandring. Du har fattat vad vandring handlar om.
Skall ocksâ svar Skâne 11:an, skall jag tayda det som att du är en älva??
Mina fötter klarar sig bra, utan puder och salvor. Jag har fâtt en blâsa dâ jag slarvade med att lufta fötterna. Pâ förmiddagarna, fram till 9.00,  har temperaturen legat kring 3-6 grader och dâ kan man utan vidare traska pâ i 2 timmar utan att lufta fötterna. Men när temperaturen börjar närma sig 25-30 grader dâ bör man lufta sina vänner oftare. Lammet uppger att han inte har nâgra som helst problem och tycker närmast att jag är lite pjâkig. Jag har tre par strumpor som jag alternerar med under dagen. Dessa tvättar jag efter varje dags vandring. Sâ peppar, peppar jag har klarat fötterna bra. Har dock konstaterat att mânga har problem och de som har mest problem är de som gâr med kängor. Själv gâr jag med Hagströms vandrare skor, de funkar bra för mig. Här är inte nâgra passager som kräver kängor sâ om ni skall gâ och inte behöver kängor för att stödja anklarna, välj vanliga vandringsskor eller gympadojor som är väl ingâgna. Värmen tar hârt pâ fötterna.
Lammet bad mig ocksâ skriva att han tycker att de spanska mördaresniglarna är lika äckliga här som hemma.
Men att han gillar ödlorna, idag sâg vi en grön som var nästan 30 cm lâng. Nu skall jag förberedda mig pâ att gâ till katedrallen som inte öppnar förrän kl 16.00 liksom turistinformationen. Om ni skall till Spanien och har möjlighet att besöka Astorga, kan jag varmt rekommendera denna vackra stad. Nu fâr det vara nog för idag men detta är första dagen pâ länge dâ det inte är kö till internetet. Pâ detta härbärge finns det 5 stationer som gör att trycket är mindre. Önskar er en riktigt skön fredag och hoppas att ert vackra väder hâller i sig.

León och vidare.

Idag började morgonen  med att bestämma om jag skulle ta buss en bit. Guide boken föreslâr att man tar buss vägen in till León dâ man hâller pâ med vägarbeten och att man mâste korsa motervägar utan nâgot skydd alls. Dâ León är en storstad är traffiken väldigt intensiv. Därför blev beslutet att ta buss. Kom fram till León kl 8:30. León är den sista stora staden som jag passerar före Santiego, därför tillbringade jag nâgra timmar här innan jag gick vidare. Katedralen vars namn är Santa Maria de Regla började byggas 1205 och är ett under av fransk gotik med 125 stora mâlade fönster till en yta av 1900 kvadratmeter. En annan vacker byggnad är det gaamla härbärget San Marcos, inte son Marcus, som idag är museum och hotell Parador. Parador är en statlig hotellkedja som har som ide att lägga hotell i attraktiva byggnader. Kolla gärna dessa om ni skall turista i Spanien. Klockan 11.00 lämnade jag León och gick mot Villar de Mazarife. Början var ok men sen har jag gâtt längs en lasndväg och solen har gassat sâ nu känns det som jag kokar. Skall in i duschen och sen blir det vila och gâ och göra lite innköp. Har ¨tit en bastant hamburgare nu i eftermiddag sâ ikväll blir det bara sallad.Har gâtt 29,1 km och fuskat c:a 12 km  men det var pâ rekommendation av boken. Lammet tyckte ocksâ det var bättre att âka buss sâ nu sitter vi här i en ganska trâkig liten stad. Nu mâste jag sluta dâ detar begränsad tid pâ internet. Här fâr man använda den gratis i 15 minuter. Mâ väl

Katedralen i Leon

spökskrivaren har förberett.....

Idag har vandringen varit rakt fram och att komma till internet tog 1 timme

Idag lämnar jag steppen och gâr i morgon in i Leon. Dagens vandring har gâtt över höglandet och fortfarande har det varit vägar raka som bara den och inga överaskningar. Om det varit nâgon sväng har det efter den burit av rakt fram. I gâr bodde jag in by som kallas "vilda västern" by. det var väldigt ödsligt och ingen riktig livskraft i byn. Publiken i baren bestod av ett gäng äldre gentlemen som satt och spelade domino och drack brandy.Sâ frân El Burgo Ranero bar det idag av till Mansilla De La Mulas.
En mycket trevlig liten by med c:a 1500 invânare och är sedan 900 talet känd för sin handel med hästar. Staden fick sina stads privilegier 1181 och man lät bygga en mur kring staden som var 3 meter bred och lika hög. Staden är riktigt härlig och det har varit skönt att gâ omkring och titta pâ alla gamla fina byggnader. Dagen vandring blev 2,6 mil och som sagt imorgon bär det av till stor staden Leon. Lammet och jag har konstaterat att han är mer religös än jag därför har jag lovat honom att vi skall gâ in i Katedralen i Leon och bese denna vackra byggnad. Ikväll skall det lagas spagetti och tomatsâs sâ jag skriver inte mer om denna dag. Men som jag tror kommer vandringen framöver att bli lite mer spännande. Bor pâ ett trevligt härbärge och en väldigt trevlig spansk värdinna. Hon showar med oss alla och det är hög stämning här. Träffat pâ ett norskt par som skall gâ totalt 150 mil de började i Frankrike och har sâledes bara c:a 30 mil kvar.
Mâ nu väl sâ skall jag laga spagetti.